Shout Out Louds är på många sätt trevliga att lyssna till. Det är ett slags märklig blandning av lågmält och rockigt. Lite svårgreppbart som gör bandet spännande. Samtidigt så har Shout Out Louds genom åren genomgått en utveckling som är oroväckande. Kaxigheten är som bortblåst. En hovsamhet finns där som alldeles säkert är en eftergift för kommersiella krav. Jag misstänker i varje fall att det är så. För radiovänligheten är slående. Radio Rix-vänligt. Med andra ord så finns det egentligen väldigt lite att reta sig på vad gäller själva innehållet. Förutom det att det inte sticker ut alls. Mesigt småtrevligt, varken mer eller mindre. Fast jag retar mig nog förresten på det...