Respekt - Gatukultur, ny etnicitet och droger

Det är en etnografisk skildring av de unga männens liv, deras tankar kring utanförskap och gemenskap, droger och våld. En bok som spelar på en vi- och dem-princip där de unga, chilenska männen ställs mot de "normala" människorna och det samhälleliga systemet. Inträngande miljöbeskrivningar som får mig, som uppväxt i Hageby under samma tid som männen i boken, att känna någon form av obehaglig verklighetskänsla. Att sådana saker faktiskt hänt i samma område som jag själv har levt min vardag. De unga männens berättelser, beskrivningar av jakten på droger, jakten på respekt, jakten på gemenskap och och självbekräftelse är skrivna med ett känsloladdat uttryck. Hur de började använda droger, fortsatte med rökheroin och för att till slut ta steget till sprutor och injicera heroinet, beskrivs skräckartat. De förklarar hur de stulit, slagits och kränkt sina nära och kära. Men det hela är baserat på en studie och författarens reflektioner kring männens berättande blir tja-
tiga upprepningar som helt tar bort djupet och tyngden från männens
historier. Upprepningar som, mestadels, bara reflekterar utifrån en synvinkel, ett trångsynt perspektiv som diskuterar varför männen handlar och tänker som de gör, något som jag tror att de flesta reflekterar över ändå. Saker som bland annat berör hur man kan tro att respekt inne-bär att vara stor inom
"gatukretsarna", att den som är mest våldsam är den som ska ges respekt. Det är tragiska händelser och berättelser som beskrivs och självklart kräver en studie av denna form analytiska blickar och resonemang. Men frågan är om det inte vore bättre att återge dessa spännande, hemska, rörande berättelser i en annan form där de talande får stå för sig själva. Trots min kritik tycker jag att författaren fått fram
intressanta och närhets-baserade historier. Respekt är en bok som beskriver Norrköpings mörkare sidor men som nöjesläsning skulle jag råda till att välja något annat ur hyllan.

Respekt - Gatukultur, ny etnicitet och droger

Philip Lalander har nu skrivit sin andra bok om heroinmissbrukare i Norrköping. Sist var det heroinister från centrala staden som var i blickfånget. Denna gång har han följt ett gäng unga chilenare i Hageby.