Nytt ljus över Drags kraftstation

Kraftstationen i Drags har blivit till ett nyöppnat arbetslivsmuseum. I en spartansk gestaltning med ljus, musik och film visas ett spännande rum som byggdes som 1900-talets industriella tempel.

Lars Andersson demonstrerar hur det nya museet i Drags kraftstation är gestaltat.

Lars Andersson demonstrerar hur det nya museet i Drags kraftstation är gestaltat.

Foto:

Kultur och Nöje2005-12-15 04:00
- Det är nästan lite för ljust för att man ska kunna se bra, säger Sofia Lindstedt.
Lars Andersson har låst upp en anonym svart dörr och vi har tagit oss in i Drags kraftstation som, efter att ha legat orörd sedan den togs ur bruk 1990, nu blivit ett nyöppnat arbetslivsmuseum.

Även nu har det mesta lämnats som det var. I trappen kan man se ut över det schackrutiga golvet, de väldiga turbinhjulen översköljs av ett grönt ljus. Men ljuset skiftar färg och Lars Andersson förklarar att ljussättningen som förstärker rummets karaktär styrs via ett datorbord. Ljuset är en av de tre stora komponenterna som lagts till den befintliga lokalen. Det andra är musiken, skapad av Samuel Näslund, som ekar dramatiskt och lite ödsligt och filmerna - strömmande vatten, simmande människor och guldfiskar - som projiceras på de kala väggarna där färgen flagar av fukten.
- Rent arkitektoniskt byggdes sådana här lokaler under förra sekelskiftet som tempel. Kraft- och elproduktion stod i centrum på den tidens världsutställningar som exempel på det största i det framväxande industrisamhället, berättar Lars Andersson.
Lars Andersson gjorde under sin tid som student på KSM (kultur-, samhälle och mediegestaltning) ett magisterarbete om nyttan av museer. Redan tidigare hade han gjort en utställning som visade hur man kunde skapa ett arbetslivsmuseum.

- När jag väl fann den här lokalen sökte jag pengar för att kunna göra museum av den, säger han.
Pengarna kom från Riksantikvarieämbetet. Stöd har också givits från Östsam, Riksbyggen och Linköpings universitet.
Arbetet påbörjades i maj och nu är det klart, efter många timmars oavlönat arbete för Lars Andersson, Sofia Lindstedt, Manuel Di Barbora, Tobias Stéen och Marcus Andersson.
Traditionella arbetslivsmuseer brukar oftast återge en mäktig mängd historik eller dokumenterade berättelser från dem som arbetat där en gång. Lars Andersson och hans medarbetare har i stället valt att gestalta.
- Vatten, el och textil är teman för den här utställningen. I framtiden kan vi tänka oss att visa andra utställningar här. Men lokalen tillåter inte vad som helst, påpekar Lars Andersson.

Det finns lite fakta skrivet på griffeltavlor och en avbildning av urspungsritningen till kraftstationen från 1909.
Fler fakta liksom berättelser skulle kunna tillföras men än har det inte hunnits med.
Kraftstationens öppettider är begränsade till vardagkvällar och helger. Men Lars Andersson har redan nu fått rådet att hålla museet öppet under Norrköpingsbornas sedvanliga nyårsvandring.
- Det kanske skulle vara ett bra tillfälle att låta många människor få se det här, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!