Navestad är byggt för att ses från ovan
Ett mer än trettioårigt bostadspolitiskt experiment är över för att efterträdas av ett nytt.
Mellan 1968 och 1972 byggdes Navestad. Bakom projektet stod Hyresbostäders dåvarande VD Karl-Erik Anebäck och arkitekten Eric Ahlin. Konstnären Arne Jones engagerades i projektet och bidrog med modellstudier som fick betydelse för Ahlins arkitektur. Navestad byggdes av Skånska Cement som tillsammans med Hyresbostäder drev en fabrik som tillverkade byggnadselement i betong.
Men Navestad var inte bara ett arkitektoniskt projekt, utan också ett bostadspolitiskt. Navestad var ett led i den process som inleddes efter kriget med att förbättra Norrköpings låga bostadsstandard. Det var ett förortsbygge unikt för Norrköping som skulle rymma all slags service. Maija Suomalainen och Lars Almroth, som studerat Navestad, menar att Navestad "var en väldig vision, ett palats för folket."
Navestad ser imponerande ut i helikopterperspektiv. Området, som består av de båda ringarna plus atriumhusen längs Navestadsgatan, ska ses från luften.
Arkitekten Pär Eliaeson säger också att Eric Ahlin medvetet gestaltade Navestad för att uppfattas i 90 kilometer i timmen när man passerade det på E66. Han ser storaskönhetsvärden i de vackra proportionerna, de klassiska referenserna från antiken och ljuset som vandrar över fasaderna. Han kan till och med uppskatta det varsamma förfall som de fuktskadade balkongfronterna uppvisar.
Redan 1971, konstaterade Dagens Nyheters Mert Kubu att Navestad hade blivit en sovfabrik, visserligen en mycket intressant sådan, men ändå bara en sovfabrik. Samtidigt beskrev tidningen att Navestad hade blivit "Norrköpings Harlem" där de sociala problemen hopades. Man uppmärksammade också hur representanter från byggföretag och bostadsbolag upptog platserna i bygg- och fastighetsnämnd.
Navestad har alltid varit ett problematiskt område för ägaren Hyresbostäder. Det har alltid funnits tomma lägenheter här. De ursprungliga 1754 lägenheterna minskades tidigt genom ombyggnader till dryga 1600. Och nu ska ytterligare 400 bort. Mellan 700 och 800 lägenheter stod tomma när beslutet fattades att riva delar av ringarna.
Det nya Navestad ska göras om utan att hyresnivån höjs. De stora förändringarna kombinerat med de ekonomiska restriktionerna, har satt projektets arkitekt Anders Gunnedal i en svår sits. Mycket ska ändras utan att det får kosta för mycket. Anders Gunnedal betraktar uppdraget som en jätteoperation som ifrågasätter Eric Ahlins tankar bakom det ursprungliga Navestad. Han vill öppna det slutna Navestad, skapa siktlinjer så det blir möjligt att se in i ringarna utifrån, färglägga husen, ändra tak och fasader. Ändå ser han markhanteringen som avgörande.
-Jag är orolig för att pengarna inte ske räcka i den tajta budgeten. Att det ska leda till kompromisser som gör att det inte blir bra, säger han.
Stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz anser redan att projektet lyder under kompromissernas tyranni.
-Det kan bli för mesigt, anser hon.
Och Lis Andersson som bott länge i Navestad, tycker att ombyggnaden görs för dem som inte bor där.
Häromveckan fattade Länsstyrelsen beslutet att inte förklara Guldringen och Silverringen som byggnadsminne. Den som hemställt om det är förre chefen för Norrköpings Konstmuseum, Bo Sylvan, men även om Länsstyrelsen inte bifaller hans krav, skriver de att "Navestad är ett framstående exempel på miljonprogrammets bebyggelse där arkitektur och konstnärlig utsmyckning utgör en helhet. Området har arkitektur-, kultur- och samhällshistoriska värden som bör skyddas för framtiden." Länsstyrelsen vill också att området ska få utökat skydd genom plan- och bygglagen. Stadsmuseet har föreslagit att delar av Silverringen skyddas både vad gäller exteriör och interiör samt utemiljö.
Idén att helt bevara och skydda ett enskilt hus i Silverringen har väckts, men om det blir så får betraktas som osannolikt. För Hyresbostäder och dess ägare kommunen gäller det att få lägenheter uthyrda.
Men Bo Sylvans kamp gäller främst konstnärens Einar Höstes monumentala skulpturer Genomgående skålform i Guldringen och Varierad skålform i Silverringen.
De symboliserar det gamla Navestad med sina gigantiska proportioner. Och ser man hur de har behandlats förstår man konstnärens vrede.
I Silverringen har de efter en uppsnyggning under 80-talet omgärdats med blomsterlådor och man har satt fast papperskorgar på dem. I den nya Guldringen rimmar de illa mot den nya arkitekturen och står helt enkelt i vägen.
Under ett seminarium på Konstmuseet möter Einar Höste en representant för Hyresbostäder som utlovar en dialog med konstnären om hur man ska förfara med hans verk. I det samtalet behöver han stöd från Norrköpings Konstmuseum annars är det risk att konstverket förstörs på rent talibanskt manér.
För det är så lätt att glömma historien. På Navestad Info Centrum visas arkitektskisser på hur det Nya Navestad ska te sig. Människorna på dem är lika lyckliga som på Stadsbyggnadskontorets skisser över Navestad på 60-talet.
Pengarna för att omdana Navestad kommer till stor del från staten och miljödepartementet. Omdaningen ska ske på ett ekologiskt riktigt sätt. Material som tas bort ska återanvändas och nya material ska vara miljömässigt godkända. Navestad ska bli en del av det ekologiskt uthålliga samhället. Visionerna växlar, resultaten kanske består.
Av det som är färdigt märks de som tagits i bruk av ett bemanningsföretag och Integrationsverket, socialt stigmatiserande utlokaliseringar som berättar att i Navestad bor det människor som behöver integreras och som saknar fast jobb.
Göran Hermelin, som var med om att bygga Navestad och i dag är projektchef för omdaningen, anser att Navestad varit ett bostadspolitiskt misslyckande.
-Ett år på 80-talet, hade vi bara 40 tomma lägenheter, men det var ett undantag, menar han.
Lis Andersson är av en annan uppfattning.
-Navestad har Norrköpings bästa lägenheter säger hon.
#BT#
#/BT#
Så jobbar vi med nyheter