Mandelas två symboliska brödskivor

Kultur och Nöje2001-05-31 04:00
Apartheidpolitiken och frihetskampen under Nelson Mandela är av naturliga skäl den period som dominerar Sydafrikas historia. Det beror på att den är så dramatisk och näraliggande. Den ledde ju också fram till det nya Sydafrika, till den nya bräckliga demokrati som slutligen etablerades 1994.
Men Sydafrikas historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. När européerna kom till södra Afrika vid nya tidens början var det inget ödeland, som mötte dem. Här fanns en mängd olika folkslag och kulturer som ägt bestånd länge. Det var då den moderna historien inleddes, den historia som är en enda lång serie av våldsamma kollisioner mellan nytt och gammalt, mellan vit kolonialism och svart tradition.
Den holländske historikern Robert Ross har givit ut ett stort antal böcker om Sydafrika. Nu har han försökt ta ett samlat grepp och skriva en kortfattad historiebok om landet. Det blir en ordentlig genomgång med början vid de första dokumenterade bosättningarna, koloniseringen och formandet av den vita kolonialmakten.
Det var naturligtvis upptäckten av mineraltillgångarna framför allt guldet, som gav landet deras prägel. Den speciella form av arbetsorganisation som gruvdriften fick medverkade i hög grad till att skapa landets sociala struktur. Ross belyser detta och förklarar den successiva framväxten av boerväldets apartheidstat.

Men det är som jag antydde inledningsvis naturligt att tyngdpunkten kommer att ligga på den moderna tiden med ANC och frihetskampen i centrum. När valet 1994 äntligen gjorde slut på apartheidpolitiken utbröt ett historiskt sett fullkomligt unikt lyckorus i hela landet. Äntligen hade demokratin segrat! Nu skulle rättvisa och fred råda. Och märkligt nog blev det ingen blodig revolutionshämnd utan en övergång utan våld.
Men problemen hopade sig raskt. Arvet från apartheid var bittert, brottsligheten sköt i höjden, antalet hiv-smittade ökade oroväckande för att endast nämna ett par av de obehagliga konsekvenserna av den ökade friheten.
Samtidigt fanns dock tecken på att den långsamma läkningsprocessen inletts. Mandela själv tog exempelvis initiativet till att ge alla barn två brödskivor med jordnötssmör om dagen så att de skulle kunna inhämta kunskaper utan hungerkänslor. Att det sedan rådde fruktansvärd brist på skolor var ett annat och nästan lika stort problem. Men den lilla detaljen med brödskivorna belyser de enorma problem som den nya regeringen omedelbart ställdes inför.
Symboliskt kan denna detalj också ge en antydan om att det kommer att ta lång tid att uppnå en utjämning. Men det är naturligtvis så som författaren något poetiskt sammanfattar framtiden: även om frihetens regn är förorenat av det förflutna faller det dock. Det är, för de flesta sydafrikaner, det viktigaste.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!