Lingonstigen 114

Dottern börjar må dåligt och skära sig vilket innebär en stor förändring för familjen. Det är en rörande berättelse med små glimtar av vackra miljöbeskrivningar. Jag måste säga att beskrivningarna av relationen mellan mor och dotter i berättelsen är enastående, uttryck som jag tror att de flesta mammor och döttrar kan känna igen sig i både en och två gånger. Tonårstjejs-blängar som till exempel arg-blängen och lägg av-blängen ger en klar bild i huvudet. Det är en allvarlig historia som skildras men när en händelse är som mest gripande avbryts den ganska tvärt för att ge plats åt fortsättningen. Mer utdragna, långlivade delar som ger den där spänningskänslan hade givit en bättre helhet. Romanen skildrar en stressad, deprimerad tonårsmamma, den är grå med några få färgklickar men den är ändå värd att läsa då den är skriven på ett sätt som får en att känna igen sig. Historien känns bottenlös, som att den skulle kunna pågå i all oändlighet. Om det är bra eller dåligt är svårt att säga. Helhetsintrycket är ändå att det är en bladvändare som man fort och lätt tar sig igenom men som ändå kanske hade krävt mer tyngd och djup för att verkligen etsa sig fast. Men det är ändå en bra bok som jag tror lämpar sig bäst för tonårsmammor. Den är inte så mörk som man först tror när man ser till bokens handling och innehåller så mycket annat som hjälper till att lätta upp den dystra stämningen. Det här är en riktig mamma-bok.

Lingonstigen 114

Maria Fagerbergs fjärde roman handlar om en kvinna, hennes man och deras två barn. De bor på Lingonstigen 114 och allt är frid och fröjd, fram tills det att tonårsdottern förändras.