Filmberättande kan se ut på många vis. Vi är mest vana vid storybaserade filmer som snabbt tar oss från punkt a till punkt b. Och så har vi de mer undanskymda filmerna som utnyttjar bildspråket fullt ut och inte stryker åskådaren medhårs utan kräver både tålamod och engagemang av denne.
Efter dig är en film som i vanlig mening är händelselös och ändå pågår ett drama – ett liv är på väg att slockna. Det är filmaren Marius Dybwads morfar som möter döden och filmen skildrar hur hans dotter Nina med stor ömsinthet och stort tålamod hjälper honom att göra livets sista dagar drägliga.
Tempot i filmen är långsamt och några kommentarer fyller man heller inte på med. Bilderna får helt enkelt tala för sig själva. Kameran registrerar allt i huset från möblemang till prydnadsföremål och Marius följer sin mor Nina överallt med sin kamera. Vi får se hur hon städar ur en garderob, hur hon rattar en bil utan något direkt mål, hur hon drar en gräsklippare. Alla dessa scener är flera minuter långa och de bara finns där utan att egentligen bidra till något.
Frågan uppstår till sist om det verkligen finns stoff som motiverar en 73 minuter lång film.
Marius Dybwad har gjort sig ett namn som fotograf av Ruben Östlunds filmer De ofrivilliga och Play. För den senare blev han Guldbaggebelönad.