Kritisk blick på regionalismen

Samhällsvetaren Josefina Syssner doktorerade i lördags på en avhandling där hon kritiskt granskar regionalismens ideologi.
- Regionalismen är dåligt definierad men jag ser den som en uppsättning politiska idéer, säger Josefina Syssner.

Hennes avhandling är skriven på engelska eftersom mycket av forskningen kring regioner produceras där och utgiven på ett tyskt förlag. Josefina Syssner valde att specialstudera två regioner som anses släpa efter i utvecklingen: Norrbotten och tyska Mecklenburg-Vorpommern.
- Ofta väljer man cases inom Norden men jag tyckte det var intressant med ett tyskt exempel, eftersom jag behärskar tyska. Regionalismen är ju också ett europeiskt fenomen.
Josefina Syssner tillbringade ett år i Rostock för att lära känna den nykonstruerade regionen Mecklenburg-Vorpommern, ett område som förut hörde till DDR. Genom att studera policydokument och debatten om regionaliseringen kan hon undersöka vilka värderingar som finns inbäddade i regionaliseringssträvandena.
- Jag fann en uppsättning slagord eller fraser som var ganska lika i bägge fallen trots att landsändarna är väldigt olika. Det handlar mycket om att försöka intala människor om att de kan lösa problemen med arbetslöshet och avfolkning bara de rycker upp sig, menar Josefina Syssner.
Den nya regionaliseringsrörelsen beskrivs som en jakt på att bli attraktiv för investeringar genom att stödja entreprenörskap och småföretagande, skapa miljöer med kvalificerad utbildning och kultur, medan den tidigare regionaliseringen mycket handlade om politiskt självstyre för den egna befolkningen som ofta hade en särskild etnisk identitet.
- Men jag vill luckra upp motsättningen mellan gammal och ny regionalism. Det visar sig att man använder idéer från både den gamla, kulturaliserande regionalismen och den nya, ekonomistiska.

Eftersom regionerna bevakar och jämför sig med varandra sprids regionalismen över Europa. I Östergötland är det främst regionförbundet Östsam som driver frågorna om en östgötsk region som i sin tur konstitueras av en särskiljande östgötsk identitet.
- Jag ser risker med det här om det blir så att man gör stereotyper till politik. De här territoriella begränsningarna för identiteten utesluter också många. Regionalismen blir ett slags uppfostringsprojekt, säger Josefina Syssner och berättar om när hon föreläste på Näringslivets Hus och gjorde ett experiment med att lägga fram en blindkarta över sydöstra Sverige och be åhörarna rita in sin regionala tillhörighet. Och gränserna hamnade lite överallt.

Samtidigt är det så att utökade kommunikationer, tillgång på god utbildning och en stark berättelse om regionen i praktiken skapar en rikare och större arbetsmarknad för befolkningen. Om denna tro på funktionella regioners ökade betydelse råder det i stort sett full politisk enighet i Östergötland, Norrbotten och i Mecklenburg-Vorpommern.
- Jag fick en fråga under oppositionen var motståndet mot regionalismen finns och jag svarade att det inte finns något. Man talar främst till de välutbildade, entreprenörer och eldsjälar med känsla för sin region. Men politik ska inte gå ut på att skapa ideala människor utan är till för att skapa ett gott samhälle.

Kritisk blick på regionalismen

Regionalismens spöke drar genom Europas sammanträdesrum. Med mål som tillväxt och ökad konkurrenskraft och med en nykonstruerad identitet som östgötar, norrbottningar eller mecklenburgare ska man erövra den nya globaliserade världen och sätta sin region på kartan.