Kittelsens mörka och ljusa stunder

Norrköpings konstmuseum anstränger sig för att skapa en trolsk och dunkel stämning i ett av sina gallerier när man visar den norske målaren och illustratören Theodor Kittelsen. Och lyckas med enkla medel förbluffande väl.

Frise med fugl. Kittelsen skapade också sin egen inredning genom konstfulla träsniderier.

Frise med fugl. Kittelsen skapade också sin egen inredning genom konstfulla träsniderier.

Foto:

Kultur och Nöje2005-11-26 04:00
Förenklat skulle man kunna säga att Kittelsen är en norsk John Bauer, fast det är mer rättvist att säga att efterföljaren Bauer är en svensk Kittelsen. De hade samma inspirationskällor, den nordiska vildvuxna naturen och de insamlade folksagorna som hör romantiken till. Kittelsen illustrerade dem under de år då den norska nationalismen växte sig stark och den norska nationen återuppstod.

Fast hans sagovärld är mycket mörkare, mer hotfull än någonsin Bauers. I skogen härskar ondskefulla varelser: troll, huldror och den hemske Näcken. Theodor Kittelsen hade god hjälp av Asbjørnsen och Moes berättelser men kunde också själv formulera sig: "Skogen, det ensformige vilde i skogen, har sat sin stempel paa oss, vi blev ett stykke av samme natur." Det finns alltså en ömsesidighet mellan människa sagofigur: de reflekterar varandra.

Och då är det inte en helt lycklig värld som Theodor Kittelsen skildrar: se på de mossbelupna trollen som bevittnar hur Näcken, förvandlad till en vit häst, tar ett dödsföraktande språng rakt ner i en mörk tjärn med en olycksalig bonddräng fastklamrad på ryggen. Eller hur de snötäckta granarna i akvarellen Nyttårsløyer har förvandlats till ett ridande kungapar som, tillsammans med sina undersåtar, bildar en nedfruset tåg.
Eller hur kvarlevorna av en drake i Kisteguld omslingrar de ännu i döden bevakade skattkistorna endast iakttagen av riddaren, vars grinande kranium fått bita i gräset, i sällskap med sitt i jorden till hälften begravda svärd.
Men det finns också en annan sida hos Theodor Kittelsen: det ljusa landskapet då gula månar, lätta snötäcken och vårens späda grönska göt att luften, ja själva atmosfären, skimrar.
Utställningen avslutas med en bokhörna där man kan se originalen till Kittelsens egna böcker och några av de han enbart illustrerade. Till dess utställningen öppnar på söndag ska där också färdigställas en sagohörna för barn. Och de kommer säkert att återfinna en del av den fantasyvärld som sedan Kittelsens dagar förts vidare av Tolkien, C.S Lewis och till och med J.K Rowlings.
THEODOR KITTELSEN (1857-1914): En skogens poet bland bergstroll och sagofåglar
Norrköpings konstmuseum
Utställningen pågår till och med den 8 januari 2006.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!