“These are my famous last words" skanderar Dave Grohl innan han kastar sig handlöst in i Foo Fighters sjunde studioplatta. Och det är full fart framåt, åtminstone ett tag. Den första hälften av Wasting light är energirik rock av högsta skolan, det bästa Foo Fighters har gjort på länge. Gitarrerna har inte varit så tunga, texterna så tungvrickande och refrängerna så självhäftande sen den utmärkta The Colour and the Shape släpptes för nästan femton år sen.
Tyvärr sjunker intensiteten betydligt tillsammans med tempot under den andra hälften, bandet borde ha hinkat i sig ett par energidrycker och kraschat på efter den obligatoriska balladen i stället.