Europe
Last look at Eden Universal HÅRDROCK
Foto: Peter Schneider
i öppnande titelspåret svävar Led Zeppelins tunga ande över gitarriffen och soundet. Ljudbilden är murrigt sjuttiotalsinspirerad utan att låta mossig och Joey Tempest låter mer som Whitesnake-sångaren David Coverdale än som den där krullhåriga snubben som sjöng The Final Countdown för dryga 20 år sedan. Men är det bra då? Jag vet ärligt talat inte riktigt vad jag ska tycka. Ibland blir det alldeles för svulstigt och storslaget, men lika ofta är riffen effektivt raka och keyboarden nöjer sig med att ligga i bakgrunden och täppa till luckorna. De radioanpassade sjunga med-refrängerna lyser med sin frånvaro och skivans tjusning står snarare att finna i ett gediget låtsnickeri som vilar stabilt på en bluesgrund. Det känns som ett modigt steg av bandet, och jag skulle egentligen vilja tycka om musiken mer än vad jag gör, men för stunden saknar jag några riktiga dunderrefränger att sjunga med i.
Så jobbar vi med nyheter