Ett slag för liberalismen

Arbetets museum har lånat in en utställning om Sveriges feministiska pionjärer. Resan är inte slut är namnet och ska ses som en länk till museets tidigare utställningar om kvinnohistoria, exempelvis Kärlek, makt och systerskap och Mah-Jong Pret-a-protester.
Resan är inte slut handlar om Fogelstadgruppen som verkade när den svenska demokratin var ung. Den föddes ur Sverige mest framgångsrika folkrörelse: rösträttsrörelsen. Ur den kristalliserade de fem sinsemellan ganska olika individer: jordbrukaren och finansiären Elisabeth Tamm, läkaren Ada Nilsson, pedagogen Honorine Hermelin, politikern Kerstin Hesselgren samt journalisten och författaren Elin Wägner.
Utställningen vill väldigt gärna skriva deras historia som ett kollektiv genom att bara teckna de stora dragen. Tyvärr är det litet vilseledande. Historien är mer intressant än så, motsättningarna mellan de inblandade ger också viktiga insikter om dagens feministiska rörelse.
- Ja, de var individer, drev olika frågor och var ibland inte alls överens, säger Carin Andersson från kulturföreningen Fogelstad som producerat utställningen.

Fröna till Fogelstadgruppen såddes i rösträttsrörelsen, alla huvudaktörer drevs upp ur borgerlig miljö och från början vände de sig bara till sina likasinnade som var de politiskt frisinnade.
Tamm och Hesselgren hörde till riksdagens första kvinnliga ledamöter. Men Elisabeth Tamm stod inte ut i den parlamentariska miljön. Förmögen som hon var återvände hon till sin gård Fogelstad och sjösatte flera betydelsefulla projekt: tidskriften Tidevarvet (1923), den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad (1925) och gården drivs med egna idéer och kvinnlig arbetskraft.
Och det är på Fogelstads medborgarskola (med Hermelin som rektor) som den första generationens kvinnor fostras och görs beredda att träda fram i det parlamentariska livet och den offentliga debatten.

Men optimismen i kvinnorörelsen viker. Världen blir inte omedelbart bättre när de första kvinnorna kliver in i maktens offentliga rum. När den gemensamma strävan till rösträtt och deltagande är uppnådd visar det sig också att kvinnorörelsen rymmer olika åsikter. Precis som ett feministiskt parti är dömt att misslyckas för att feminismen inte fungerar som en överideologi.
- Ada Nilsson och Honorine Hermelin fick mycket kritik för att vara sovjetvänliga, säger Carin Andersson.
Kerstin Hesselgren var däremot sin liberalism trogen hela livet.
Utställningen visar borgerliga interiörer, upplysningens ideal och de enskilda människornas insatser. Feminismens pionjärer var liberaler. Flera av dem hade förmodligen betraktat Grupp 8 som en rejäl backlash.

Ett slag för liberalismen

Arbetets museum bereder plats för en utställning om liberala, feministiska pionjärer som både förverkligade demokratin och brukade den.