Ett genomflöde för tiden
Teddy Hultberg skulle ha kommit till Norrköpings konstmuseum med sin bok 100 år av åtlydnander, om Elis Erikssons konstnärskap under armen. Men boken är fortfarande kvar på tryckeriet.
Teddy Hultberg omgiven av Elis Erikssons massa, ande och ting.
Foto:
Tidigare har han skrivit om Öyvind Fahlström och han erkänner att han hyser en viss svaghet för den konst och de konstnärer som kom fram under 1960-talet.
- På 70-talet var vi på väg att ge ut Elis Erikssons serie Pavan men det blev inte av.
Men sedan förlorade han honom ur sikte och erkänner att han trodde att han inte längre var i livet. När han återupptäckte honom föddes tanken på en bok som skrivits med Elis Erikssons bistånd och han har haft möjlighet att gå igenom och sortera hans arkiv.
- Han var fantastisk att vara tillsammans med, rolig, kul och skarp med en humor som kunde vara grym.
Teddy Hultberg menar att det mest förbluffande med Elis Eriksson var inte att han nästan blev 100 år utan att han var så produktiv och att hans produktivitet inte mattades av ålder och att han under hela sitt liv var så receptiv.
- Han var ett genomflöde för tiden. Han gick runt och kollade på konst, han läste och i och med att han inte alltid snappade upp allting så grundligt kunde han påverka det och göra det till sitt.
Han menar att han måste ha uppmuntrats att teckna tidigt och när han väl upptäckte konstvärlden genom Konstfack och Konstakademien rätt tidigt betraktades som ett löfte. Under 50-talet var han en rätt etablerad skulptör med en del offentliga uppdrag. Till slut bröt han med naturalismen.
Teddy Hultberg visar hur de polerade collagen bryts upp ser slarvigare och barnsligare. Själv ansåg Elis Eriksson hur han hade fötts på nytt. Collagen blev vildare men samtidigt mer komplexa. Hans lådor från 60-talet är skulpturala dagboksanteckningar. Mycket riktigt leder dessa väl strukturerade verk till att Elis Eriksson på nytt bryter ned dem ägnar sig åt slumpmässighet och på 90-talet går han så långt att han kremerar och jordfäster sina egna verk. Det leder till nya pånyttfödelser. Bland annat som författare.
- Elis Eriksson är både modernist och postmodernist. Han fullföljde konstnärsrollen och tog avstånd från den. Han inbegrep det som många andra gjorde. Själv uttryckte han det så att de andra konstnärerna var det rum han vistades i, säger Teddy Hultberg.
Och av det skapade han egna rum att vara i. Teddy Hultberg tar med sig konstmuseets publik in i dem och tillbaka igen.
Så jobbar vi med nyheter