Han ville samla ett gäng för att hylla Steps Ahead, den 80-talsgrupp som i någon mån hade fallit i glömska. Sagt och gjort, och så möttes Hans Backenroth av spridda hurra-rop från stora delar av världen. Crescendo är inte mycket sämre, som möter upp med vältalig och åldersblandad publik.
Ett pregnant bassolo får inleda och Chris Montgomery, som för kvällen ersätter Bengt Stark, hittar lyhört in i det som är. Stefan Blomqvist vilar odramatiskt vid sina tangenter och Henrik Westerberg står styv med sin sax. Vibrafonen sprudlar under Roger Swedbergs klubbor och tonerna hoppar i lek, samlas och kastas ut som en skimrande matta över bandets sväng.
Det är smidigt och exakt och materialet cirklar främst kring bandets tidiga kompositioner. I "Northern Cross" bär kontran på en närmast elektrisk stuns och andra set inleds med "Pools", som ger täta harmonier och suggestivt sväng på nätta trumskin. Saxen kontrar med att sätta ner foten i varje anslag och vibrafonens mjukt dröjande svar liksom bubblar i sin egen existens. Så går basen loss med fyllig och smidig klang och det hela är löjligt snyggt där ett tag.
Snart bjuds på en trioimprovisation där trollskogar sockras med pudersnö. Cymbalerna ljuder under generösa stockar och bandet kastar sig vidare med tungt ös i varje takt. Ett crescendo stegrar till jublande bifall och så avrundar gänget med en Weather Report för att så slutligen tacka för stora applåder med extranumret "Take a Walk".