Digitaliseringen av böcker river Babels torn

Google fortsätter sitt hittills största projekt: Att skanna in världslitteraturen. Men vilket är det egentliga målet bakom? Andreas Ekström, författare till boken Google-koden, är Babels torn på spåren.

Målning av Babels torn av en okänd konstnär. Språkets barriärer kanske inte kommer att hejda oss så länge till om Google får som de vill.  FOTO: SCANPIX

Målning av Babels torn av en okänd konstnär. Språkets barriärer kanske inte kommer att hejda oss så länge till om Google får som de vill. FOTO: SCANPIX

Foto: Riksradion/SCANPIX

Kultur och Nöje2010-07-27 00:00
Internet Archive i San Francisco är en organisation som arbetar med att arkivera näthistoria och annan historia efter klassiska folkbiblioteksprinciper: Systematiskt och öppet för alla.Peter Brantley, 46, arbetar där och tar emot vid mitt besök. Hans arbete är att, om inte motarbeta, så i alla fall kraftigt ifrågasätta Googles ambition att skanna in världens litteratur. Lyckas Google systematisera och göra sökbar all text som någonsin har tryckts i bokform - och det är den uttalade ambitionen - kommer man att sitta på en datamängd som får dagens sökordsanalys och karttjänster att verka småttiga. Hur många böcker finns det, totalt, utgivna här i världen? Någon säger trettio miljoner titlar. Någon säger hundra miljoner titlar. Ingen vet, ingen är ens i närheten av att veta.Allt började då en av Googles grundare, Larry Page, tillsammans med en kollega undersökte hur lång tid det tog för dem att skanna en vanlig bok med en digitalkamera och manuell bläddring. Metoderna blev snart effektivare. Google gick googliskt till väga: Man siktade direkt på det amerikanska kongressbiblioteket, som är det närmsta ett kungligt bibliotek man kommer i USA. Här finns en klar majoritet av alla trycksaker som givits ut i USA under de senaste hundra åren.Men hur få tillgång till samlingarna? Detta var 2002, och Google hade ännu inte kommit dithän att det räckte med ett samtal och en beställning för att nationalstater skulle haka på en ny idé.Det blev Al Gore, då nyförlorad presidentkandidat med passionerat intresse för nätfrågor och ständig rådgivare åt Google, som öppnade dörren. I rask takt anslöt sig sedan ledande universitetsbibliotek. Google betalade till och med för att få möjlighet att hjälpa till med - men förstås också kontrollera - digitaliseringen. Die Bayerische Staatsbibliothek i München fick femtio miljoner euro av Google för att föra in hela sin samling i Google Books. University of Michigan, där Larry Page pluggade en tid efter high school, anslöt sig genast med sin imponerande samling på sju miljoner titlar. Snart också Googlegrannarna borta på Stanford och prestigemässigt viktiga Oxford i England. Alla världsledande institutioner.Avgörande i den här processen var snabbheten. Google var inte heller jättenoga med avtalsskrivande utan arbetade efter principen "låt oss skanna nu direkt, så pratar vi om juridiken sedan". Varpå man snabbt säkrade en databas som blev så stor att ingen konkurrent skulle finna det mödan värt att ta upp jakten.Vidare var man säker på att de goda intentionerna skulle vara uppenbara. Ännu en fantastisk Googlepresent till världen, vem kan ha något emot det? Verk vars copyrightskydd har gått ut är öppna och gratis för alla. Inget konst-igt där. Verk som är "föräldralösa", det vill säga skapade inom normala skyddstider men utan något aktivt förlag som bevakar rättigheterna, behandlar Google på samma sätt - men bokför noga vilken trafik varje titel drar. Skulle någon rättighetshavare träda fram och bevisa sin ekonomiska upphovsrätt kommer Google att betala vederbörande i efterhand.Alla upphovsrättsskyddade böcker visas inte i sin helhet utan bara i form av små utdrag. De skannas däremot i sin helhet och kan läsas i digital form på de bibliotek där de fysiska volymerna finns. Även om det ännu inte finns tillstånd för global visning blir marknadsfördelen, om man lyckas med förhandlingarna, enorm bara mätt i volym.Ingen kommer att ha fler böcker skannade och klara för digital försäljning än Google. Ingen kommer att orka ikapp. Bokprojektet har nu högsta prioritet. Det kan vara politiskt avgörande för Google. Google kommer inte att låta några kronor hit eller dit påverka projektets utfall. Skälet är enkelt: En äldre generation internetanvändare har på grund av bokprojektet för första gången kommit att reflektera över Google som fenomen. Det ser man inte minst i Sverige, där idén om folkbiblioteket är tätt sammanflätad med landets hela bildningsresa. Grundläggande frågor som mer internetorienterade personer ställde för flera år sedan - problematiseringar enligt formeln "indexerad kunskap plus pengar lika med makt" - ställs nu också av en generation nätanvändare födda under 1900-talets första halva. Hur Google beter sig här blir avgörande för hur en stor, köpstark, politiskt potent, och på internet allt viktigare grupp människor, uppfattar dem. Bokprojektet är ett knivigt pedagogiskt problem. Å ena sidan måste Google Books erbjuda alla böcker på alla språk för att garantera mångfald och inte bli beskyllda av ilskna fransmän för kulturimperialism. (Det finns en hel bok på det temat, Google and the myth of universal knowledge. Eller i franskt original, Quand Google défie l’Europe: Plaidoyer pour un sursaut av Jean-Noël Jeanneney.) Å andra sidan får de ju inte ha något som liknar monopol. I den bästa av världar borde kanske kulturpolitiken garantera ett slags allmänning. Det tycker Peter Brantley på Internet Archive också, och han säger vad många andra säger: Det är ju inte som om FN eller någon annan överstatlig aktör har skannat in en massa miljoner böcker. Kapitalismen har sina poänger vad det gäller drivkraft och effektivitet.- Vi tycker att det här måste lösas med garantier om öppenhet, av en ickekommersiell kraft. Många tycker att det är stötande att någon, det vill säga Google, gör sig redo att tjäna pengar på ett gemensamt kulturarv, säger Peter Brantley.Internet Archive ingår i det växande initiativet Open Book Alliance, som samlar författarorganisationer och företag, bland dem Googles fiender Yahoo och Microsoft, i en gemensamt formulerad kritik mot Googles - som de anser - monopolistiska tendenser. De är eniga med Google om slutmålet, det vill säga att göra världslitteraturen digitalt sorterad och sökbar. De är bara inte överens om vem som ska kontrollera projektet. Open Book Alliance vill se en samordnad men decentraliserad lösning. Google vill se en samordnad men central.Det finns en aspekt till, en sak med Google Books som gör projektet än mer svindlande: Det är bara ett delmål.- Fundera lite på det här, säger Peter Brantley då vi slevar i oss vietnamesiska nudlar på en stökig lunchkrog. Om du har tillgång till all världens litteratur på alla världens språk, hur otroligt bra kan inte en automatisk översättningstjänst bli då? Vilken otroligt kraftfull semantisk analys du kan göra med miljoner och åter miljoner ord satta i sammanhang! Ett verkligt strukturerat språk. Tänk sedan på vad det betyder för den som vill söka. Vi är några stycken som tror att det här är Googles huvudsyfte med hela projektet: Att mata sökmotorn. En sökmotor som kan förvärva det slutliga humanistiska målet att tala alla språk. Babels torn, rivet en gång för alla.Ordet "disruptive" återkommer ofta hos Google. Kanske kan man översätta det med "något som har potential att putta omkull eller riva ner". Men det används alltid positivt. Internet är "disruptive". Google är "disruptive". Vi kan vända upp och ner på den här grejen, så då gör vi det. När Google den 28 oktober 2009 lanserade satellitnavigering för mobiltelefonen, kopplad till Google Maps och Google Street View, dök de största GPS-företagen på börsen i New York upp-
emot 20 procent på en enda dag. Och där tänkte marknaden förmodligen rätt. Men kommer Google att ta branschandelarna i stället? Inte troligt. De säljer inga navigationsenheter för 4 000 kronor stycket och licensierar heller ingen programvara. De säljer en del tjänster men ger bort det mesta. För att de kan. För att det blir bättre för användare med ett sökproblem: Jaså, du vill hitta till närmsta bank eller närmsta affär som säljer paraplyer? Ja, men det är Googles jobb. Google löser det åt dig. Samtidigt värvas nya Googleanvändare, vilket är nyckeln till allt. Skulle en miljardindustri blåsa omkull på vägen är det en icke-fråga.Så fungerar Google. Och det är oklart om Google gör någon skillnad på tillverkare av GPS-enheter och, säg bokhandlare.Google ger sig alltså in på en marknad, inte för att ta marknaden i sig och tjäna pengar på den, utan för att välta omkull den.De enorma annonsintäkterna förvandlas till ett slags socialistisk kapitalism där ingen affärsmodell går säker, utom en.
Fotnot:
Andreas Ekström är medarbetare på Sydsvenskans kulturredaktion.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!