Denny Lekström

Något försenad är han till träffen med nöje. Men väldigt lugn och vänlig. Han har egna idéer inför fotograferingen och vi använder till slut ett ställe bakom De Geer-hallen, där han länge har velat sätta upp en dansföreställning. Den här gången är det Denny Lekström jag träffar och vi har faktiskt ett speciellt förhållande. Jag hörde fel och stavade hans namn galet när han var med i revyn på Kråkholmen förra året. Sedan dess kallas han Benny i det gänget. - Det var ganska roligt. Och föreställningen, Kråkfötter och krusiduller blev också bra, tycker jag. Det var alltså förra årets revy, när ett gäng dansare medverkade för första gången. - Min mamma känner Pontus Helander och jag hade lite kontakt med Carina Perenkrantz genom skolan, men faktum är att jag hamnade i revyn på ett helt annat sätt. Det var Mattias Carlsson, dansare, koreograf och skådespelare, som hörde av sig och frågade om han ville vara med. - Han var koreograf för nyårsrevyn i Strömstad, där jag var med så vi träffades inte ens i Norrköping. Dans viktigt
Mattias är en viktig inspiration och någon han ser upp till. - Han vågar ge fria tyglar och bolla med dansaren. Dans är viktigt för Denny, det märker man direkt. - Jag började sent, något som är en fördel på så sätt att man inte har tröttnat. Kanske man använder kroppen något klokare också. Det var danspedagogen Anki Eklund som sa till Denny att han måste bli en bättre dansare om han verkligen ville bli musikalartist. - Ändå kunde jag inte föreställa mig då hur mycket det skulle krävas. Han gick estetiska programmet på De Geer, med inriktning på musik. - Vi spelade Fame som avslutningsföreställning och jag fick låtsas vara en dansare genom rollen. Det var min första kontakt med dans, faktiskt. Men sedan dess har han gjort det till en av sina starkaste sidor som artist. Komisk tajming, energi och talang är också typiskt Denny. Men det säger han inte själv. Han berättar om baksidorna med branschen. Som till exempel skador, värk och den psykiska pressen det innebär att hela tiden tävla om jobben. - Det är tufft, men att stå på scenen är det enda jag kan. Just nu är det lugnt för Denny resten av året. Efter årets sommarrevy Kråkglans är det dags att repetera in Cabaret, nästa säsongs musikal på Östgötateatern. - Det känns vädigt spännande att ingå i den ensemblen. Det är faktiskt mitt första ordentliga kontrakt. Tuff utbildning
Efter studenten hamnade Denny på Lunnevads folkhögskola. - Då var den yrkesinriktade danslinjen ganska ny och vi jobbade med allt; jazz, modern dans och balett. Sedan gick han, som så många andra, vidare till Balettakademien i Göteborg. - Det var häftigt att komma in, men det har varit tre tuffa, slitiga år. Hur då? - Utbildningen är hård både psykiskt och fysiskt. Lärarna ville att jag skulle få ut min fulla potential, de såg något jag inte kunde leva upp till ibland, kändes det som. Men någonstans hittade han alltid nya krafter. Bland annat jobbade han en hel del redan innan examen i våras. - Bland annat spelade jag huvudrollen i Peter Pan på Liseberg i julas. Det är det roligaste jag har gjort hittills. Han är lite bitter över att han troligtvis är för gammal för att spela rollen igen. - Barnteater kan verkligen kännas magiskt ibland. Vad är framtidsdrömmen? - Svårt, det är så mycket man vill göra. Bara under vårt korta möte på en uteservering haglar idéerna. - Jag är färdigutbildad nu och har alla möjligheter framför mig. Några av mina största förebilder är komiker som Jim Carrey, jag har skrivit en rätt roligt monolog. Men jobb som musikalartist och dansare står högst upp på listan. Samtidigt är det svårt att gå och vänta. - Jag hoppas hela tiden att det ska gå bra, men man vet ju aldrig. Denny hoppas att hans motto, ett citat från en känd, svensk skådespelare ska hjälpa honom på vägen. - Den som vill mest blir bäst. Det tror jag på, även om det låter smetigt. Han har inte mycket till övers för självhjälpsböcker, men har bland annat läst Mia Törnbloms böcker för att stärka sin självkänsla. - Jag har valt ett yrke som sliter på en som person. Men jag har en familj som stöttar hemma, så jag har tur. Mamma Annette och pappa Janne är välkända på Norrköpings scener. Dessutom gör kusinen Carro Lekström succé i sitt nya hemland Nya Zeeland just nu. Så det är kanske ingen slump att Dennys genombrott lokalt kom redan för tolv år sedan, i föreställningar som Det susar i säven och Pojken med ringen. - Både Linda Olsson och Jalle Jaldeland var faktiskt med då. Jalle och han bor över Skandiateaterns salong just nu. - Det är toppen att vara "kombo". Delar man lägenhet med en kompis behöver man aldrig vara ensam, men det går gå in på sitt rum och stänga dörren. Han levde i ett kollektiv under åren i Göteborg också. - De är som en extra familj nu. Annars gillar han att vara tillbaka i Norrköping och njuta av sin allra första semester. - Det är kul att festa i sin gamla hemstad och träffa folk man känner igen på krogen. Lite rastlös är han kanske eftersom han har börjat med en udda hobby. - Jag har börjat plugga franska igen. Språkkursen hittade han via nätet. - Jag är förvånad själv, men det är riktigt roligt. Att se Denny Lekström in action under plåtningen är också roligt. Han leker glatt akrobat och ställer knappt ifrån sig lattemuggen och snusdosan först. - Jag gillar det jag gör och hittills har jag aldrig ångrat mina val. Att stå på scenen är min grej, helt enkelt.

Denny Lekström

Han är talangen som trollband publiken redan som pojke. Nu är Denny Lekström, 23, redo på allvar. Frågan är bara om och när han slår igenom.