Det finns en danspuls och en nerv som kommit att betecknas Darin. En röst och ett uttryck som stavas Zanyar. Och en rytm och ett hjärtslag som säger att Idol-tvåan från 2004 vunnit en välförtjänt arbetsseger i popklassen. När Darin släpper sitt sjätte album Exit är överraskningsmomenten få. Ljudbilden må ha tätnat något, refrängerna och texterna blivit skitigare, och beaten blivit snabbare, men Darin låter mer Darin än någonsin. Kanske inte så mycket bättre, men åtminstone väldigt bra.
Om någon vill påstå att Exit är en väg ut, ett avsked eller en sorti, så är skivan allt annat än så. Det är en fortsättning på inslagen väg, en resa i välkänd terräng, ett motordån i högtalaren och en självklart rytmisk dans in i framtiden. Nya skivan visar att Darin står stadigt i sin nisch av solo-pojkbandsdansmusik, att han placerat sig rakt i elektrorytmfåran, och att han sångtekniskt klart höjer sig över genomsnittet. Det finns ingen konstpaus, inga döda punkter, och inga som helst skäl till exit.