Charlie Borg heter den smarte gossen i Edvardssons nya roman ”Där framtidens fötter vandrar”. Han är lika smart som han är utanför. Pappan, postbudet, utnämner honom rent av till geni. Mamman avreagerar sig på en symaskin; snart ska hon bli ensamförsörjande då pappan mister jobbet och går in i spritdimmorna.
Mattias Edvardsson debuterade 2012 med romanen ”Dit drömmar färdas för att dö”. I sin nya roman skildrar författaren en kämpig uppväxt och en far/sonrelation i Malmö, där gatan snart blir faderns hem tills han en dag hittats död. Charlie hämtar hans tillhörigheter i en plastsäck och finner där bland de stinkande plaggen en anteckningsbok där pappan skrivit ner sina tankar: ”Det här är inget liv” står det.
Edvardssons roman är inget mindre än ett mästerverk, det är en alltigenom trovärdig och levande berättelse om en stor kärlek, misslyckanden och svek, samt de ofrånkomliga följderna av uppdagade livslögner. Mer ska inte avslöjas här. Ett citat bara, där Charlies ångest ges uttryck:
”Balans på insidan krävde balans på utsidan. Balans i form av siffror, att alltid sluta på ett jämnt tal. De hundrafyrtiosex stegen från skolan till ytterdörren, de två knackningarna på dörren när mamma låst om sig, de fyra skedarna O´boy i glaset, sidorna i läxboken som alltid lästes två gånger och lampan på sängbordet som tändes och släcktes, tänder och släcktes. Balans i form av ordning och symmetri.”