Till slut letade det upp mig, det där knepiga viruset som lamslagit en hel värld. Hur det gick till vet jag egentligen inte med säkerhet men en dag kom beskedet från 1177 - Påvisat.
Som alla elaka sjukdomar är den orättvis och slår blint. En del har tur andra inte. Många har drabbats och lidit obeskrivligt och vi vet alla hur tuff situationen är för vårdpersonalen. Jag får ett sting av dåligt samvete för att jag klarat mig så lindrigt när jag vet att många haft ett rent helvete eller inte ens överlevt. Jag tillhörde uppenbarligen de tursamma och är otroligt tacksam för det. Hade ingen nämnt viruset innan hade jag trott det var den vanliga vårallergin, för mycket rödvin eller en lättare förkylning som mina symtom handlade om.
Fast det var ju det där med smaken.
Jag upptäckte ganska snabbt att jag lika gärna kunde stoppa in en bit tidningspapper i munnen och skölja ner det med varmt vatten som att försöka mig på några avancerade smaksensationer. Smaklökarna har checkat ut. Det sägs att man alltid ska försöka se det positiva i tillvaron och även om det långt ifrån är min starka sida så försöker jag verkligen göra det nu. Min smak är borta och kanske kan det finnas en del fördelar med det. Jag ser en framtid där jag kan vältra mig i smaklöshet utan att skämmas för det.
Så ser ni någon i affären med sandaler OCH strumpor är det förmodligen jag. Letar personen dessutom efter surströmming får ni gärna komma fram och säga hej för är det någon gång jag ska prova den norrländska delikatessen så är det nu. Jag har provat en gång tidigare och lovade mig själv att aldrig göra det igen men nu känns det helt ofarligt.
Jag funderar också på att ägna sommarens läsning åt Camilla Läckbergs samlade verk för att utan irriterande intryck ta till mig det levande språket och stilfulla intrigbygget. Jag kan dessutom gå ner ett par prisklasser på rödvinet utan att det gör något eller kanske rentav återuppliva ungdomens hemkörda körsbärsvin med tillhörande bottensats utan problem. Mer effekt för pengarna, helt enkelt.
Kanske kommer den nya situationen också innebära att jag plötsligt kan lyssna på Manowars oljeinsmorda kalsongmetal utan att vrida mig skrattkramper och vara övertygad om att det är ett skämt.
Eller så blir det bestående resultatet att jag kommer att skriva en massa krönikor som många uppfattar som helt smaklösa...