Förra gången diskade jag mej igenom 80-talet och i den här krönikan ska du få ännu ett tips på snyggt paketerad radio på nätet med musik från förr. Men i huvudsak handlar det om nutid när jag lyfter fram tre album ur vårens utbud som fångat mitt intresse.
”Sometimes I sit and think and sometimes I just sit” känns som en bekännelse från någon med tillgång till onyttigt mycket ledig tid och kanske har hon det, Courtney Barnett. Den här 26-åriga australienskan har satt denna titel på sitt första album, fyllt av observationer kring vardagens futiliteter. En cool och ofta humoristisk slacker-prosa, som Courtney passande levererar med nollställd ”jag bryr mej inte”-röst. Hon kan få tristess att verka intressant som i första textraderna till ”An illustration of loneliness”, där hon ligger vaken på natten och försöker räkna sprickorna i väggen baklänges på franska. Courtney Barnett är bokad till Way Out West-festivalen i Göteborg i augusti.
En annan av vårens albumdebutanter är engelsmannen James Bay. Många svenskar har skaffat hans platta ”Chaos and the calm”, där lockbetet är den snygga hitlåten ”Hold back the river”. James ansluter ledigt till den nu rätt långa raden av unga brittiska män, som framgångsrikt har tagit plats på musikscenen senaste åren, utrustade med gitarr och ett knippe låtar med självutlämnande texter. En genre som säkert snart når en mättnadsgräns, men James Bay är - om än inte särskilt originell - ett välkommet tillskott tack vare låtar som ”Best fake smile” och ”Craving”. Den senare med en text om att försöka lösgöra sej från det inrutade livet i den lilla hemstaden.
Det jag lyssnar helst till just nu är Alabama Shakes’ andra platta ”Sound & Color”. Som namnet skvallrar om kommer bandet från amerikanska södern - och det hörs! Framför allt på deras första platta för några år sedan, som var en betagande exercis i att blanda fragment av soul, rock och blues från denna landsända. Har man väl hört bandets frontperson, sångerskan och gitarristen Brittany Howard, vill man ha mer. Kolla gärna ”Hold on” från första skivan, som du hittar i min låtlista. Men uppenbarligen ville inte bandet fastna i ett retro-spår, så nya skivan går nya vägar, som i titellåten med läckert spel på marimba. Bra där!
Jag rundar av med att öppna ännu ett fönster mot den stora radiovärlden. Varför inte lite 70-tal denna gång? Via appen TuneIn Radio serverar stationen San Francisco’s 70’s Hits godbitarna från denna era.