Mattias Pettersson kritiserar klippningen av Robinson. Det blir bara bråk och "ont i magen-tv", säger han.
Jag håller med. Jag valde att inte se de sista avsnitten av Gränslandet när Mattias kom tillbaka. Alla visste hur det skulle gå när han och Hayes möttes igen. Jag tänkte faktiskt att nej, jag kommer bara må dåligt av det.
Jag tycker att Mattias, och många andra dokusåpadeltagare, har en poäng i att det blir för mycket drama. När allt fokuserar på konflikterna tappar man bort det som programmet var från början. Det stora överlevnadsäventyret.
I avsnittet när lagen ska packa ihop sina läger för att bege sig till sammanslagningen passar lag Öst på att tömma sitt mangoträd.
Vänta, va? Har deltagarna hittat ett träd där det dinglar exotiska frukter? När de under säsongen har ätit av frukten har jag räknat med att de fått den av produktionen. Men tydligen upptäckte de frukter själva, vilken grej!
Det är sådant jag vill se. Det är sådant som faller bort när allt handlar om osämja. Lite vanlig hederlig matjakt får inte plats längre.
Robinson är långt ifrån ensamma om att fokusera på drama. I senaste säsongen av Bachelor handlade vissa avsnitt uteslutande om hur tjejerna reagerade när det kom in nya deltagare långt in i deras sökande efter kärlek. Jag vill se roliga, pinsamma och spännande dejter. Inte tjafs om hur lite tid man får med hunkarna.
Så hör upp tv-makare. Glöm inte bort vad programmen egentligen handlar om! Det är där ni har er chans att trollbinda publiken, inte i bråken.