Kontakten upphörde vid mitten av 1980-talet och sedan "Gulddroppen" har Michel Tourniers böcker gått mig förbi. Oväntat och oförklarligt eftersom de är så bra, men det finns bekantskaper som bara försvinner i det tysta och häromdagen kom beskedet om hans bortgång vid 92 års ålder.
Debuten inträffade ganska sent och när han gav ut "Fredag eller den andra ön" var han 42 år gammal. Det var också en minst sagt mogen debut, och hela anslaget skvallrade om att den förberetts under lång tid. Tournier utgick från Daniel Defoes klassiker, men lät berättelsen ta en både överraskande och humoristisk vändning, som ställde frihetsdrömmar och kolonial ordning mot varandra.
I en intervju för länge sedan läste jag att han betraktade sig som en misslyckad filosof, men hans böcker tyder snarare på att han bara behövde finna ett sätt att uttryck för att komma till sin rätt som tänkare. Utan att någonsin bli torra tankeexperiment är hans verk genomreflekterade och livfulla på ett sätt som klargör skiljelinjer och motsättningar mellan olika förhållningssätt.
Hans stora genombrott kom mot slutet 1970-talet genom "Meteorerna", som berättar om det franska tvillingparet Jean och Paul. De växer upp i 1930-talets Bretagne och det hela anspelar på myten om att vi alla är förlorade tvillingar, men allra bäst minns man deras farbror Alexander, sopbergens och avfallshanteringens okrönte konung.
Michel Tournier är borta, men hans böcker finns kvar. Dags att återuppta bekantskapen.