Det tycks finnas en viss osäkerhet om hur många som sökte sig till Henri Matisses målarskola i Paris. En skattning pekar på ett hundratal och av dessa kom många från Norden.
En av de första svenskarna var den 18-årige Isaac Grünewald, som senare kom att berätta om sitt första möte med lärarens måleri. Han besökte höstsalongen i Grand Palais 1908 och kom senare att vittna om en omvälvande upplevelse: "Plötsligt stod jag framför en vägg som sjöng, nej vrålade av färg och strålade av ljus. Här stod jag inför någonting helt nytt och hänsynslöst i sin ohämmade frihet."
Han skrev omedelbart in sig på Académie Matisse där den franske konstnären undervisade under åren mellan 1908 och 1911.
Bland målare som tog sig till den övergivna klosterbyggnaden Couvent du Sacré Cour på Boulevard des Invalides finner man också Sigrid Hjertén, Einar Jolin och Leander Engström och andra. Alla finns representerade på utställningen "Inspiration Matisse!" som visas på Waldemarsudde fram till februari nästa år. Man hittar också keramik och glaskonst av Edvard Hald och Arthur C:son Percy. Dessutom kan man se verk av norska storheter som Henrik Sørensen och Jean Heiberg, men ambitionen har också varit att uppmärksamma Matisselärjungar som i någon mån hamnat i skuggan av de mer berömda.
Det är intressant att möta målare Hadar Jönzén och Carl Palme, som var den förste svenske konstnären på skolan.
Drygt 100 år senare är det fortfarande lätt att förstå Isaac Grünewalds reaktion och åtskilligt av den vibrerande färgglädjen hos mästaren går igen hos eleverna, men det betyder inte att Matisse utbildade en armé av efterföljare. Han lär ha reagerat starkt när någon försökte sig på att efterlikna honom och det är inte svårt att upptäcka skillnaderna mellan de olika eleverna. De blir uppenbara när man jämför Leander Engströms "Höstvegetationsbild, Torne träsk" och Tor Bjurströms "Läsande kvinna", men samtidigt känner man i båda verken efterdyningarna av det uppbrott och den befrielse som de ger uttryck för.
Sigrid Hjertén lär ha varit den fåordigt stränge lärarens favorit och nästan den enda som han lovordade. När man ser en målning som "Flaggparaden" från 1914 inser man att hon ganska snabbt frigjorde sig från förebilden. Bland dem som avlägsnade sig än mer fanns Arvid Fougstedt som senare kom att orientera sig i riktning mot "Den nya sakligheten".
Maj Bring är den näst Hjertén mest bekanta kvinnan i kretsen och hennes mästerskap träder fram i målningar som "Stilleben med grön katt" och "utsikt över Gamla stan" men på utställningen upptäcker man också Mollie Faustmans lågmälda studier och verk av den originella MillySlöör Tjäder.
Matisselärjungarna möttes av hätska angrepp och Albert Engström kallade dem "osnutna bildstormare" när Isaac Grünewald och andra ställde ut på Hallins konsthandel 1909. Detta trots att det mesta som visades tillkommit innan de hunnit iväg till Frankrike. Men allra hårdast drabbades de kvinnliga konstnärerna och när man betraktar verken idag är det närmast omöjligt att förstå vad som upplevdes som så hotfullt av vissa, men den entusiasm som slog ut runt 1910 var helt enkelt av en art som rubbade det bestående.