The National Botanic Gardens i Dublin grundades 1795, den var naturligtvis en produkt av upplysningen, av nyfikenheten på främmande länder och platser och tron på att förnuftet, utforskandet och vetenskapen skulle skapa en annan värld där Gud, prästerskapet och andra, mer världsliga makthavare inte skulle uttolka världen. Värderingen av upplysningens kunskapstörst har varierat. Kanske har den, särskilt de senaste decennierna, överskuggats att tanken på att pengarna (det vill säga de rikaste) regerar eller att det finns någon naturgiven hemortsrätt på jorden som ska fredas från migrerande flora, fauna och mänsklighet.
I den meningen är utställningen "A Natural Selection" – från början ett samarbete mellan Graphic Studio och National Botanic Gardens – ett kraftfullt ställningstagande. För i Konstforums solbelysta salar råder om man studerar de hundra små grafiska verken en prunkande mångfald av tolkningar av det organiska uppslagsverk som en botanisk trädgård är. Och varje grafisk bild är en ingång i denna upplysta värld.
Studera exempelvis Aidan Flanagans skimrande ek där det detaljerat avbildade grenverket är överdraget av en grön skuggning som föreställer ett illusoriskt lövverk. Eller se på Ruth O' Donnells näktergal i rosariet, där fågeln är tydlig men helt överskuggad av en ros klarröda kronblad.
Att detaljerat skildra och realistiskt återge växterna i teckningar eller grafiska verk var en del forskningsdokumentationen på 1700-talet. Många verk faller in i den traditionen. Inte minst den ende svenske konstnären som i sin minutiösa torrnålsteknik givetvis har valt att skildra en anonym okänd växt, okänd för det linneanska klassifikationssystemet eller bara för honom själv.
Men det finns också andra bilder som vetter mot naturlyrik eller ännu hellre naturmystik. Där den botaniska trädgården blir en scen för berättelser. Ofta skvallrar själv titlarna om synsättet. Sylvia Taylors "There There Little Bleeding Heart" visar en växt med blödande hjärtformade blommor, en blå ekorre och en gul människohand som sträcker sig efter djuret. Sarah Rogers visar två människor vars ansiktsdrag inte låter sig urskiljas som sitter inhägnade av grönska i trädgården. En av dem läser en tidning och den suggestiva titeln lyder "The Afternoon Knows What The Morning Never Suspected".
Alla konstnärer som medverkar har eller har haft anknytning till The Graphic Studio i Dublin och ett par av dem medverkar vid vernissagen i morgon där Irlands ambassadör James Joseph Carroll inviger denna i dubbel bemärkelse mångkulturella utställning, där urvalet är naturligt i både bokstavlig och överförd bemärkelse, och som en sverigedemokratisk kulturpolitiker skulle slita upp med rötterna om tillfälle bara gavs.