Fotografen Björn Moback reste åren 2010-13 runt i Sverige för att möta och porträttera överlevande från koncentrationslägret Auschwitz. Och nu är de här, mitt ibland oss, i Stadsmuseets rum för fotografi. Porträtten är nära, svartvita med uttrycksfulla åldrade ansikten som rymmer ofattbara erfarenheter.
Den 27 januari är det exakt 70 år sedan Auschwitz befriades när den sovjetiska armén nådde fram till polska Auschwitz, som ockuperats av Nazityskland. Till minne av den dagen firas Förintelsens minnesdag årligen på detta datum. Auschwitz var den största av alla nazistiska dödsfabriker.
Alla överlevande som Björn Moback fotograferat är inte längre i livet. De sista vittnena är på väg att försvinna.Och de gör det i en situation och i en tid när nationalismen, främlingsfientligheten och antisemitismen ökar i flera europeiska länder, där Sverige inte är något undantag.
Björn Mobacks bilder får berätta det mesta i "Vanliga människor" men då och då undslipper han sig ett citat från de människor han mött. Fru H, född 1925 i Lodz, överlevande i Linköping berättar hur hon arresterade med falskt id-kort utanför ghettot. Straffet för detta brott var döden genom hängning. Men i den industrialiserade folkmordsmaskinen Auschwitz hann de aldrig med att verkställa hängningen.
Några folkvisetoner från en speldosa hörs då och då. Melodin från den nationalromantiska, tyska visan "Hänschen klein" ekar spöklikt genom rummet.