För det första, allsång. I hur många låtar kan man med en dåres envishet försöka dra igång allsång egentligen? Särskilt som det aldrig tar sig ordentligt hos publiken. För det andra, reggae. Tysk hårdrockhumor är svår att begripa, men här kliver Kai Hansen banne mig över gränsen för det tillåtna. Visserligen tar han udden av kritiken genom att sjunga att han inte bryr sig om vad hårdrockpolisen tycker, men det här är något han får syssla med på karaokekvällen på den lokala puben, inte på en scen framför sina fans. Höjdpunkterna innehåller däremot en fantastisk version av ”Man on a mission” med Scorpions ”In trance” inbakad och de nyare låtarna ”Master of confusion” och ”To the metal” som är bättre anpassade till Kai Hansens slitna stämband.
Gamma Ray går över gränsen
Jag vet ju redan i förväg att Kai Hansens begränsade sångresurser kommer att bli en utmaning för mig så jag gör mitt bästa för att aktivera min selektiva hörsel. Men konsertens största problem visar sig bli två andra saker.
Problem. Gamma Ray går för långt.
Foto: Nicole Olsson
Gamma Ray
Skogsröjet, lördag
2 spårvagnar
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!