SON-vännernas ordförande Helena Cimbritz berättade om en livaktig förening med en duktig styrelse som hon har till sitt förfogande. Bland föreningens alla aktiva personer genom åren vill Cimbritz särskilt nämna Solveig Utter Pertmann och Bo Heimer som var med från start. I dag räknar man in 680 medlemmar:
– Ja, vi har varit uppåt 800 medlemmar, men efter pandemin har vi minskat. Det ska vi arbeta ikapp, säger Helena Cimbritz.
SON-vännerna är en ideell förening som vill väcka opinion och verka för ökad kontakt mellan publiken och Norrköpings Symfoniorkester, men man erbjuder även en hel del aktiviteter med musiken som gemensam ingrediens.
– Vi anordnar musikcaféer på olika platser i Östergötland och varje år delar vänföreningen ut två stipendier till förtjänta musiker ur SON.
Vårens stipendium 2022 gick till basklarinettisten Álvaro Pastor Jiménez. I höst är det dags för nästa stipendiat som koras i samband med en konsert.
Föreningen arrangerar även musikresor i Sverige och utomlands. Operan i Göteborg har besökts liksom Opera på Skäret i Bergslagen, Artipelag i Stockholm och operahusen i Oslo och Helsingfors. Till hösten väntar tyskt tema för SON-vännerna, när man styr kosan till Hamburg med besök i nybyggda och voluminösa konserthuset Elbphilharmonie.
Först ut på plan under eftermiddagens festligheter var neurologen Jan Fagius som höll en humoristisk och uppskattad föreläsning om musikens plats i hjärnan. I vänster halva, tillsammans med språket har man hävdat länge, men det är inte fullt så simpelt. Ja, vi lyssnar till helheten och den övergripande melodin, alltså varseblir musiken i den vänstra. Men vi bearbetar och analyserar musiken i den högra, där vi också bryr oss om detaljerna. Enkelt uttryckt finns då musikalisk skolning i högra hjärnhalvan? Nja, sanningen är den att musikalisk träning förändrar hjärnan och alltsammans sker i komplexa överlappningar mellan båda hjärnhalvorna. Tänk på det nästa gång du gnuggar dig i skallen över ett svårlyssnat eller komplicerat musikstycke.
En annan spännande upptäckt som följer på neurologernas intåg i musikens mystiska magi över människan, är experimentet som utfördes på dirigenten, tillika piloten, Herbert von Karajan. Med EEG-elektroder på huvudet fick han först dirigera Beethovens Leonora-ouvertyr och sedan sätta sig bakom spakarna i ett jetplan. Vilket gav störst utslag på EEG-kurvan, tror du? Beethoven. Varför? ”Musiken skapar mycket starkare känslor hos mig”, klargjorde Karajan.
Med sinnena på helspänn (i båda hjärnhalvorna) njöt så SON-vännerna av kvällens konsert ”Under Paris himmel” med Svenska Salongsorkestern som är en del av Norrköpings Symfoniorkester. Den vane besökaren kommer säkert ihåg Salongsorkesterns tematiska konserter ”Att älska i vårens tid”, "Kärlekskonserten” och ”Italiensk vår”. Den här kvällen var temat populära, franska schlagers som levererades med den äran av solisterna Malena Ernman och Jesper Sjöberg.
Kända örhängen av Charles Trenet, Edith Piaf, Charles Aznavour, Michel Delpeche med flera, väcker längtan till det undersköna Paris med Montmartres caféer och smaklig spis i en mysig bistro. Var i hjärnan varseblir vi alla ljuvliga ostar, månne? Blev det allsång? Javisst. Med nyvunnen kunskap om hjärnans synapser vågade publiken tralla med i slagdängan ”Chanson d’amour”. Modigt.