Året har sannerligen kantats av triumfer för Jesper Harrie, 50, uppväxt i Norrköping. På Kristallengalen vann tv-serien "Bonusfamiljen" pris för Årets tv-drama, samtidigt som "Torpederna 2" utsågs till Årets humorprogram. Bakom båda succéserierna på SVT och Cmore stod en samme huvudförfattare: Jesper Harrie.
– Och så premiären för Solsidanfilmen på det. Det lär inte hända igen, konstaterar manusförfattaren.
Men samtidigt som Jesper Harrie gläds åt priserna och bekräftelsen inom branschen, så betonar han vikten av att aldrig låta kritik, vare sig den är positiv eller negativ, ha för stort inflytande.
– Som kreatör är det superviktigt att försöka följa sin inre kompass, säger han.
När Solsidan i veckan tar klivet till vita duken byggs handlingen kring tre känslomässiga historier; en trasslig skilsmässa, en infekterad far-och-son-relation och paret Oves och Anettes svårigheter att få ett andra barn.
– Beskriver man vad de handlar om så låter det inget skojigt alls. Men jag tycker nog att man åstadkommer komedi bäst genom att utgå från en dramatisk historia och bygga humorn kring den, säger Jesper Harrie.
I filmen finns också en ambition att fördjupa tv-seriens karaktärer: Mickan, Fredde, Ove och de andra som vi tittare har lärt känna genom rutan.
– Ska man ta steget från 22-minuterskomedi till långfilm måste man fundera ett varv på vad det innebär. Vi kom fram till att det kändes rätt att göra något lite djupare.
– Karaktärerna tar små kliv i sin utveckling, men inte för stora. De ska fortfarande vara personer med fel och brister som de är någorlunda omedvetna om. Det är så man skapar komedi. Men som filmtittare vill man vara med om en känslomässig resa. Det tror jag att vi lyckas med.
Jesper är uppväxt i en teaterfamilj, pappa Mårten Harrie var under många år konstnärlig ledare för Lillangruppen på Östgötateatern. Men som ung bestämde sig Jesper för att inte ägna sig åt teater.
– Jag var nog lite avskräckt. Jag blev journalist och jobbade på Norrköpings Tidningar en tid. Men det är lite löjligt. För min mamma är journalist och min farfar och farmor var också i tidningsvärlden. Jag är verkligen ett äpple som inte trillade långt från trädet.
– Efter en tid drogs jag ändå till något mer kreativt och på 90-talet behövde SVT många som skrev för tv. Det var en boom med såpor och sitcoms. Jag är verkligen en kombination av mina föräldrar, av teater och skrivande. Numera känner jag också en väldig ömhet för teatervärlden.
Efter genombrottet med SVT:s julkalender "Mysteriet på Greveholm" 1996 har Jesper Harrie skrivit mängder av tv-manus. Bland annat har han som manusförfattare och redaktör skrivit eller bearbetat 30 avsnitt av "Solsidan" – en av TV4:s största tittarsuccéer. Andra säsongens premiäravsnitt sågs av drygt 2,5 miljoner – vilket var rekord för en svensk komediserie.
Vad tror du är hemligheten bakom seriens enorma framgång?– Den som det visste, men man kan bara gissa vad som har slagit an. Jag tror att många saker har bidragit. Till att börja med är många begåvade människor är inblandade. Man har verkligen låtit ensemblen sätta prägel på sina karaktärer. De är inte bara skådespelare utan de har egna komiska motorer. De sex karaktärerna är väldigt olika och alla har sin egen fanbase.
– Serien har också väldigt medvetet jobbat med igenkänning, man lyckas på något sätt få publiken att relatera till sina egna liv. Det är nog också en framgångsfaktor. Sedan kan det nog vara kul att titta in i en värld som de själva inte lever i. Det vackra Solsidan är lite lyxigt för ett av våra par.
– Men de flesta av oss kan relatera till Anna och Alex, där hon har ett utifrånperspektiv och kan sätta ord på det som vi kan tycka är märkligt. Medan historierna kring Fredde och Mickan har en satirisk prägel som skojar om materialism, statusjakt och ängslighet. Medan Ove och Anette ofta får stå för de skruvade, absurda och aparta historierna. De komponenterna ger en mix av olika typer av humor som gifter sig.
