– All historia handlar om mänskliga beslut, utbrister författaren och historikern Peter Carelli som har skrivit "En synnerligen vacker och blomstrade stad" om arkeologiska perspektiv på Norrköpings äldre historia,
– Jag skulle också önska att vi kunde öka intresset för historia hos unga vuxna för att diskutera demokratibegreppet, tillägger han.
– Ja, men det kan också vara en ren nöjeshandling att skriva och läsa om lokal historia, svarar journalisten Peter Kristensson som i dagarna kommer ut med boken "Staden vid Strömmen".
Mellan pärmarna har han samlat fyrtio stadshistoriska krönikor från Folkbladet. Tidigare har Kristensson inventerat vår historia genom boken Norrköpings gatunamn.
Även journalisten Gunnar Hagberg har skrivit ett antal krönikor om stadens miljöer i Norrköpings Tidningar. Flera av dem har blivit böcker. Tillsammans med Ida Thyni bjuder han in till en annan sorts stadsvandring med boken "Porten till Norrköping":
– Vi både använder och passerar dem ständigt, utan att tänka på dem. Men ytterdörrarna spelar roll, både praktiskt och dekorativt. De ruvar på hemligheter, stänger ute men erbjuder samtidigt en välkomnande famn, säger Gunnar Hagberg.
EU-parlamentarikern Göran Färm har skrivit boken "Profiler från Norrköping" har han kartlagt 100 år av betydande personligheter från staden tillsammans med ett unikt bildmaterial från NT:s arkiv.
Under kvällens paneldebatt ställer moderatorn Marie-Louise Kristensson frågor ämnet lokal historia. Ja, hur ser det egentligen ut med det ämne som vi alla läst under lågstadiet och som då kallades hembygdskunskap?
– Mikrohistoria är en akademisk term i dag och ämnet som sådant har fått upprättelse, men själv tycker jag det är viktigt att kunna spegla och identifiera mig i det jag läser, vilket man kan se i min och Stadsmuseets utställning ”Medlöperi och motstånd”, säger historikern och journalisten Johan Perwe.
I flera böcker har Perwe undersökt nazistiska grupperingar och motståndskamp i Norrköping och Linköping under 1930-talet och andra världskriget.
Det kan knappast sägas bättre än som bibliotekarien och litteraturkritikern Ola Gustafsson sammanfattar historikerns och bibliotekens viktiga roll:
– Vår uppgift är att visa den enskilda människans förhållande till det stora.