I höstas visades hans och fotografen Joakim Brolins "Creeping in Circles" på Galleri Sander/ NP33. Ett avancerat projekt som tycktes upplösa en och annan skiljelinje mellan fotografi och måleri.
Hans nya utställning på galleriet heter "Fallstudier" och den bekräftar viljan att pröva sig fram. Spännvidden är stor, men det utmynnar aldrig i dogmatiska demonstrationer. Istället handlar det om att tänja uttrycken så långt det går, utan att förlora kraften i uttrycket.
Nils Olof Hedenskogs målningar har anslag av både mystik och civilisationskritik. Det slår mig i alla fall inför ett verk som "Människan uppträder i Holozen" ur sviten "Avlopp". Det föreställer ettt landskap som tycks vara på väg att försvinna ner i en stor damm. Titeln återkommer i en roman av Max Frisch, som just handlar om ett utsatt dammbygge. Något desillusionerat och melankoliskt tycks också återkomma i en målning som "Pråmen". En jättelik staty fraktas på ett rostigt fartyg och destinationen kan mycket väl vara en återvinningsstation för historiska restprodukter.
Men det finns en imponerande rörlighet i utställningen, som också innehåller landskapsstudier från Katalonien och parafraser på Caspar David Friedrichs "Vandraren över dimhavet". Den romantiske hjälten från 1818 ingår i en triptyk och är omgiven av två målningar som tycks föreställa hypermoderna vapensikten. Landskapet är det samma, men sättet att betrakta har av allt att döma förändrats under två senaste seklen.
En fallstudie, så god som någon. Men också ett sätt att hitta måleriet på nytt.