– Det finns ett stort intresse för den här händelsen i Norrköpings historia. Den var ett trauma för staden och lever kvar i vårt kollektiva minne, säger Anna Häll, kulturpedagog på Stadsmuseet.

Rysshärjningarna skedde sommaren 1719 i slutskedet av det Nordiska kriget som hade pågått i 20 år. Syftet var att pressa Sverige till eftergifter i fredsförhandlingarna. Få miste livet under härjningarna, men ungefär 20 000 svenskar längs kusten förlorade sina hem.

– I Norrköping blev i princip alla hemlösa. Med härjningen totalförstördes hela staden, säger Anders Lindkvist, museipedagog och intendent.

Artikelbild

Norrköping var då en stad med omkring 5000-6000 invånare, svårt märkt av pesten som bara några år tidigare hade tagit ungefär en tredjedel av befolkningens liv.

Vandringsutställningen är inlånad från slagfältsmuseet Hamn i Nacka, men har kompletterats med en del om Norrköping. Stadsmuseet berättar om skeendena dag för dag i Norrköping under den mörka sommmarveckan i slutet av juli. Vi tas från oron som spreds när ryssarna började plundra sig fram genom Bråviken till att 384 ryska galärskepp kastade loss och lämnade pyrande rester av det som var en av Sveriges största städer.

– Den stora förödelsen var materiell. Befolkningen hade en liten tidsfrist då de visste att ryssarna var i antågande och de flesta människor hade hunnit fly staden. En del värdefulla föremål från kyrkorna lyckades man rädda undan, berättar Anders Lindkvist.

Han berättar att ryssarna var en övermäktig fiende med uppskattningsvis 15 000 soldater. De mötte en svensk dragonkår med infanterister till häst som bestod av omkring 200 man, men antalet varierar i källorna. Det fanns även ett borgargarde med ett par hundra vanliga invånare i staden, men det löstes upp direkt när de blev beskjutna.

Artikelbild

| Ett fynd. Den förkolnade träsyllen tros härröra från rysshärjningarna och hittades under den arkeologiska utgrävningen vid St Persgatan.

– När ryssarna tog sig in i Norrköping var vissa delar av staden redan i brand. Man brände hus för att göra staden värdelös för fienden och undvika plundring, berättar Anna Häll.

– Ryska trupper satte eld på de östra delarna av staden och svenska soldater de västra delarna, men skillnaden var att ryssarna plundrade först. Folk försökte gräva ner saker av värde i sina trädgårdar och sänka ner det i Strömmen, men ryssarna lyckades få med sig mycket, säger Anders Lindkvist.

Artikelbild

| En kort film tecknar en historisk bakgrund till rysshärjningarna som drabbade den svenska östkusten sommaren 1719.

I utställningen visas ett en förkolnad träbalk som tros vara från rysshärjningarna och hittades under utgrävningarna vid St Persgatan.

– Vi hoppas kunna komplettera utställningen med fler fynd. Man har hittat kulor i Inre hamnen, men de är just nu på konservering, berättar arkeolog Therese Furuskog.

Artikelbild

| Museipedagogen Anders Lindkvist, med en träsyll, som är enda minnet kvar av rysshärjningarna i Norrköping för 300 år sedan.

– Men på det stora hela är det väldigt fyndfattigt från den här händelsen. Det var ju total förödelse och staden gjordes sedan om från grunden. Då finns inte så många fyndlager finns kvar. Men det har hittats mynt från den här tiden och visst vore det kul om vi kan ställa ut fler föremål, säger Anders Lindkvist.

Rysshärjningarna ses som en milstolpe i Norrköpings historia och kommer att finnas med i den nya basutställning som Stadsmuseet arbetar med och väntas stå färdig under nästa år. När Norrköping byggdes upp efter härjningarna fick staden sitt nuvarande rutnät med raka gator. Innan dess hade staden ett medeltida gatunät.

Artikelbild

| Illustration av Lennart Moberg, aktuell med "Helvetesveckan ett brinnande inferno" som är en serieroman om rysshärjningarna i Norrköping.

– Rutnätstaden försökte man införa redan efter stadsbranden 1655, men då fanns inte politiskt underlag för att ändra tomtmarkeringarna, berättar Anders Lindkvist.

I samband med utställningarna visas också illustratören Lennart Mobergs nyutkomna bok "Helvetesveckan" – ett brinnande inferno" om rysshärjningarna i Norrköping.

Artikelbild

Utställningen pågår till den 1 september. Föreläsningar om rysshärjningarna i Norrköping hålls på museet den 20 juni och 21 augusti, båda kl 14.