Konstnären Carl Johan De Geer förbereder en utställning om sin anfader Louis De Geer, den svenska industrins och slavhandelns fader, som han kan tänka sig i en större version visas i Norrköping framöver. Och det kan vara dags för Norrköping att uppdatera sin bild av Louis De Geer som ännu präglar stora delar av staden.
1945 invigdes Carl Milles staty av Louis De Geer i Norrköping. Sverige hade överlevt andra världskriget, utan andra offer än tvivelaktiga moraliska överenskommelser, men industrin var intakt och Sverige stod på grund av det väl rustat för ett ekonomiskt uppsving, inte minst med tanke på det sönderbombade Europa. Kanske är det mot den bakgrunden som man ska läsa den patetiska och högstämda texten på monumentets baksida: "Louis De Geer. Född 1587 och död 1652. Den svenska industriens fader. I Norrköping upprättade han vapenfaktori och mässingsbruk och grundlade stadens textilindustri. Under ofredstid smidde han våra vapen och var ett trofast stöd för konung och folk. Monumentet är rest nära de stränder där han själv en gång lyssnat till forsarnas dån och arbetets sång".
Så tolkade man Louis De Geer 1945. Som en välgörare, en skapare av välstånd och utveckling.
Därtill en nationens vän som inte bara tillverkade vapen utan också stödde Sveriges regent och undersåtar. Det är en omskrivning för att Louis De Geer på egen bekostnad finansierade och utrustade soldater som hjälpte Sverige i Torstensons krig 1643-45 mot Danmark/Norge. Följderna blev freden i Brömsebro 1645 då Sverige tillerkändes Jämtland, Härjedalen och Halland (det sistnämnda landskapet under 30 år) samt öarna Gotland och Ösel. För sina insatser adlades Louis De Geer.
Lika intressant är inskriptionens avslutning som talar om hur han lyssnar till den svenska naturen och de svenska arbetarnas som tycks sjunga under hans ledning. Louis som landsfader, javisst.
Hur som helst framstår Louis De Geer som en stor man, också bildligt. I Carl Milles gestalt, huggen av Per Palm, ser han barskt ned på betraktaren.
Carl Milles gillade stora män. Några år tidigare hade han uttryckt beundran och förståelse för Adolf Hitler utan att för den skull vara antisemit. Men 1945 var det nog läge att omfamna andra män i historien. Louis De Geer passade perfekt.
2014 är det andra tankar som upptar Carl Johan Louis De Geer, konstnären som är ättling till "den svenska industriens fader". För det är känt, om än sällan framhållet, att Louis De Geer också är den svenska slavhandelns fader.
- Min anfaders historia har kommit till mig på oväntade sätt, berättar Carl Johan De Geer. En person jag tidigare inte kände kom fram till mig i en mataffär och påpekade att mina förfäder ägde en slavstation i nuvarande Ghana. Samma vecka ringde en annan person och frågade mig om jag ville vara med och renovera slavstationen.
Om detta har Carl Johan De Geer också berättat i sin självbiografiska roman "Jakten mot nollpunkten", som utkom 2008.
Den första svenska handelsexpeditionen till Afrika organiserades av Louis De Geer 1646. Året efter kunde expeditionen hemföra en last av socker, guld, elfenben och slavar. De Geer skänkte fyra svarta slavar till rikskanslern Axel Oxenstierna.
1650 tar handelskompaniet fastare form. I Cabo Corso i Guineabukten tillskansar man sig ett område som blir svensk koloni. Ett fort kallat Carolusborg uppförs tillsammans med flera handelsstationer längs kusten. Konkurrensen med Nederländerna, England och Danmark gör att man 1667 avslutar all verksamhet.
Carl Johan De Geer fick veta att den gamla slavstationen är förfallen och den framtida användbarheten låg annat än som kulturminne. Men det fanns inga pengar till projektet. Han erbjöds att sponsra projektet, Karlsborg. "Av de många förslag att arbeta utan lön som jag tar emot, ibland flera gånger i veckan, var detta ett av de kuriösaste", skriver han i romanen. Nu har han tagit idén till sig på ett eget och småskaligare sätt.
- Jag håller på med en helt liten utställning, bestående av texter, foton och teckningar. Arbetsnamnet är "Reflektioner kring det barbariska 1600-talet".
Den utställningen öppnas i Lövstabruk den 16 augusti. För det är inte bara Norrköping och Finspång som använder Louis De Geer som ett slags ortens portalfigur. Det gäller också det lilla uppländska samhället Lövstabruk i Tierps kommun. Leufsta Bruk ägdes av Louis De Geer. 1986 sålde familjen De Geer det och det ägs idag av staten och drivs av en stiftelse som förvaltar minnet av 1600-talet, bland annat genom den årliga Vallonbruksveckan. Men det är Lövstabruks Kulturförening som arrangerar Carl Johan De Geers utställning.
– Det finns en ganska romantiserad syn på det svenska 1600-talet här. Vi vill visa en annan bild av De Geer och hans tid, säger Birgitta Östlund är verksamhetsledare i Lövstabruks Kulturförening.
Hon berättar att de kommer att hålla ett seminarium i mitten av augusti då forskarna Jonas Monié Nordin, docent i historisk arkeologi, och ekonomhistorikern kommer att berätta om den svenska slavhandeln och Louis De Geers och de svenska vallonbrukens roll.
– Ännu finns det fler frågor än svar. Kanske får jag en del svar under seminariet, menar Carl Johan De Geer.
Som fått ännu fler påminnelser om Louis De Geers slavhandel.
– En brasiliansk man tog kontakt med mig förra året och berättade att han är ättling till en av de slavar som Louis De Geer skickade med slavbåt till Brasilien. Han känner att namnet De Geer är hans öde, orsaken till det land han är född och till hans förfäders lidanden, berättar Carl Johan De Geer som träffat denne man.
Han tänker inte släppa ämnet om Louis De Geers historia än på ett tag.
– Min tanke är att bygga en stor modell av slavstationen men den blir inte färdig till den här utställningen. Kanske kan en liten större utställning anordnas i Norrköping, längre fram?
Idén är god. Än finns mycket att säga om Louis De Geer. Wikipedia hämtar sin artikel om honom från Nordisk Familjebok från början av 1900-talet. Den nämner Svenska Afrikanska kompaniet utan att där berätta att det ägnade sig åt slavhandel. Om Louis De Geer heter det att han "I sitt enskilda liv var han, enligt samtidas intyg, en gudfruktig och rättskaffens, ädelsinnad och välgörande man, som använde sina rikedomar på ett frikostigt sätt."
– Slavarna infångades, förvarades och fraktades med obeskrivligt grymma metoder. Många dog. Hur kunde Louis De Geer, ”den svenska industriens fader”, en religiös och omvittnat hederlig affärsman, behandla andra på ett sätt som så till den grad strider mot religionens grundregler? frågar sig Carl Johan De Geer.
Men nu finns möjligheten för Norrköping att datera upp synen Louis De Geer som står ensam på det solstekta Gamla Torget vid sidan av det konserthus, som så sent som på 1990-talet, fick bära hans namn.