Tiden rusar och det känns som att det var länge sedan vi skrev om Östra station. Men det var så sent som den 14 december som Staren senast grottade ned sig en smula i denna aldrig bortglömda port till stora världen. Eller åtminstone till Valdemarsvik, Söderköping och Arkösund.
En del respons ramlade in från Starens alltid alerta läsare. Det mesta hamnade dock i skymundan i det allmänna julstöket och det är inte förrän nu som rösterna kan föras vidare. Björn Wahrby, tidigare på stadsarkivet, är först ut och han skriver:
Mitt emot den nuvarande stationsbyggnaden låg den ursprungliga stationen. Den stod klar 1863 samtidigt som den första (smalspåriga) järnvägen drogs mot Kummelby-Söderköping. Den ursprungliga stationen var felplacerad i förhållande till spåren och ersattes därför av en ny 1910. I slutet av 1930-talet revs den gamla stationen. 1966 lämnade de sista tågen på den kvarvarande linjen mot Söderköping-Valdemarsvik.
Ilkka Salokannel fyller på med lite egna tågminnen från de aktuella linjerna. Skriver:
Mellan åren 1957 och 1961 bussade jag dagligen mellan Gusum och Samrealskolan i Valdemarsvik. Ibland passade det bättre att ta tåget till Gusum än att invänta skolbussen. Mest åkte jag rälsbuss och ibland blev det lokomotiv. På ett ställe, strax efter Birkekärr, gick det så sakta att vi roade oss med att hoppa av tåget för att springa bredvid ett tag.
Minns också de stinkande djurhudarna och svärmarna av flugor kring hudarna som låg öppet på godsvagnarna. Destinationen var Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik.
Det var väl också läderfabriken som indirekt gav namnet åt Valdemarsviks stolta speedwaylag på 1950-talet. Men Garvarnas karriär var kort. Körde bara ett par säsonger i division två.
Vi rundar av med Sverker Ericssons ihågkomster:
Järnvägen till Valdemarsvik invigdes som bekant 1906, och den till Söderköping ändå tidigare. Jag var där när sista tåget från Valdemarsvik gick, med min bandspelare. Fick med ljudet av knallskotten som låg på rälsen då det långa tågsättet gick, arrangerat av Lions, och jag pratade lite kort med ett par veteraner, bland annat NT:s G A Eek.
De 10-åringar som bevittnat invigningen, såg nu avslutningen som 70-åringar. Längre levde alltså inte järnvägen. Själv är jag 73 år nu. Jag minns det som igår när nyheten gick ut om att Dag Hammarskjöld omkommit. Det är lika länge sedan.