Det är tuffa siffror för Borgerlig samverkan i allmänhet och för Sophia Jarl och Moderaterna i synnerhet. Novus och NT:s stora opinionsundersökning i halvtid av mandatperioden talar sitt tydliga språk. Moderaterna tappar hela fyra procentenheter av väljarstödet jämfört med valet 2022. Samtidigt ökar Socialdemokraterna rejält. Oppositionspartierna i kommunfullmäktige S+V+MP+C samlar tillsammans 53 procent av väljarsympatierna.
Att ett sittande styre ofta straffas av väljarna är mer regel än undantag. Att det sker så tydligt här i Norrköping är egentligen inte förvånande då Sophia Jarl – ibland oförtjänt, ibland välförtjänt – fått klä skott för en rent allmänt tydligare polarisering av politiken. Sophia Jarl räds inte att fatta ideologiska beslut. Något som en del i väljarkåren som kanske mest var trötta på ett långt sömnigt S-styre inte riktigt var beredda på.
Det började egentligen redan från dag ett, då Sophia Jarl och Borgerlig samverkan, tillsammans med SD, lyfte fram en bastu i Glottern som ett exempel på saker som kommunen inte ska lägga pengar på. En bastu som sedan faktiskt visade sig gå med vinst. Som utomstående betraktare kan man ibland förvånas över de strider hon väljer att ta. Sophia Jarl är inte rädd för konflikter eller dålig stämning och har en konfrontativ stil som inte alla uppskattar. Samtidigt har Borgerlig samverkan tillsammans med SD tvingats till många tuffa beslut, där inte minst de omfattande nedläggningarna av skolor och förskolor väckt mycket upprördhet och sannolikt påverkat resultatet av opinionsundersökningen.
Självklart har också den interna röran i samarbetet inom Borgerlig samverkan och SD spelat in. Det har varit två turbulenta år med uppslitande turer och avhopp inför öppen ridå. Något som åter aktualiserats av de senaste dagarnas händelser när Eva-Britt Sjöberg (KD) väljer att lämna sin kommunalrådspost med hänvisning till Sophia Jarls ledarstil.
Det stora kulturbråket, som uppmärksammades över hela landet, har säkert också påverkat väljarsympatierna, men troligtvis inte så mycket som man kan tro. Kultur ligger bara på tionde plats bland de viktigaste frågorna för väljarna (15 procent lyfter den frågan i undersökningen). Här talar sannolikt respektive sida till de redan frälsta och påverkar skillnaden mellan blocken endast marginellt.
Både förvånande och imponerande är SD:s framgång i opinionsundersökningen. De ökar med nästan tre procentenheter trots att de i allra högsta grad har varit delaktiga och står bakom varje beslut som Borgerlig samverkan har fattat. Lag och ordning brukar lyftas fram som SD:s stora bidrag och det är också väljarnas tredje viktigaste fråga, enligt undersökningen (44 procent). Samtidigt finns där egentligen inga stora motsättningar i dag och flera av de förslag som SD brukar lyfta fram som sina (ökad kameraövervakning, narkotikahundar i skolorna) finns eller har funnits i snarlika versioner både hos det tidigare styret och hos dagens opposition.
Trots nedslående siffror för styret finns det fog för att tro att Sophia Jarl och Borgerlig samverkan rent strategiskt använt helt rätt taktik.
De har rivit av de plåster de vet svider som mest under den första halvan av mandatperioden. Sympatisörerna uppskattar också att Sophia Jarl är en "doer" som får saker gjorda. Borgerlig samverkan kan också peka på att de har fått ordning på ekonomin, från ett underskott på drygt 700 miljoner kronor vid årsskiftet 2022/2023 till ett preliminärt överskott på 60 miljoner för 2025 i sin senaste tilläggsbudget (som presenterades efter att opinionsundersökningen gjordes), även om de där har fått en del hjälp av en del omvärldsfaktorer, som sänkta räntor och sjunkande inflation. Väljarna glömmer snabbt och ekonomin väger alltid väldigt tungt när det är skarpt läge i ett val. Det är ingen vågad gissning att det kommer att bli betydligt jämnare om två år.
Vilka konstellationer som ska styra efter valet 2026 är nästan omöjligt att svara på. De senaste mandatperioderna har visat att nästan alla kombinationer är möjliga. Det är också där och då som de mindre partierna verkligen har möjlighet att sätta ner foten och påverka inriktningen på den framtida politiken.