Vet statens högra hand vad den vänstra gör?

Någon sluss har aldrig funnits vid Vänneberga bro, bara stämportar som slår igen av vattensuget om en olycka inträffar som riskerar att tömma kanalen.

Trafikverket kan slå undan fötterna på näringsidkare vid Vänneberga om de fullföljer planerna på att riva intilligggande bro över kanalen

Trafikverket kan slå undan fötterna på näringsidkare vid Vänneberga om de fullföljer planerna på att riva intilligggande bro över kanalen

Foto: Fredrik Nygren

Insändare2022-02-02 19:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Apropå

 ”Satsningen vid kanalen –ett nytt liv i slussvaktarbostaden” NT 24/1 

Artikeln handlar om brovaktarstugan. Undantagandes den lilla skönhetsmissen var det en ren glädje att få läsa en trevligt skriven artikel om en företagares framtidstro och om AB Göta kanalbolags seriösa satsning på att bevara den kulturhistoriska miljön runt riksintresset Göta kanal. Vi bor bara cirka 300 meter från bron och ser fram emot en god eftermiddagsfika då och då vid kanalkanten. 

Vi önskar er, liksom vi önskar övriga turistnäringar och andra affärsdrivande verksamheter (drygt 50) längs väg 801, många besökare och kunder. Det är med företag som era Sverige kan få en levande landsbygd och en blomstrande samhällsekonomi – om inte statsmakten, i det här fallet Trafikverket, lyckas i sitt uppsåt att sätta käppar i hjulet för den positiva utvecklingen genom att dra in väg 801 från allmänt underhåll, stänga anslutningen till E22, förändra vägens funktion från att vara en genomfartsväg mellan E22 och länsväg 210 (via Vänneberga bro) till att bli en utfartsväg för boende.

Byalag Drothem väg 801 har sedan december 2016 kämpat mot Trafikverkets planer. I ett mejl 2017 förklarade verket tydligt att om inte kommun eller byalag tog över driften skulle Vännebergabron rivas. När byalaget visat att lagar och regler förhindrar ett byalag från att äga en rörlig bro över en statlig vattenväg, ändrades förslaget till att byalaget skulle ta ansvar för vägen, Trafikverket skulle fortsatt äga bron. Väglagen är skriven så att den lösningen ger Trafikverket rätt att ta bort bron när verket så vill (ett år efter att vägen blivit enskild). Om inte förr så när det är dags att byta ut den nu 64-åriga bron. Ärendet är överklagat och ligger hos regeringen.

Vi har träffat landshövding Carl Fredrik Graf, regeringens företrädare i länet. Han vet att den enda garantin för att bron ska bli kvar är att vägen är fortsatt statlig. Om Trafikverket slår bort marken under fötterna för näringsidkare genom att försämra tillgängligheten, förlänga resvägarna och stänga av genomfartstrafiken, på vilket sätt bidrar det till den win-winsituation som landshövdingen beskriver i artikeln? Vet statens högra hand vad den vänstra gör?