Svar
"Hyresrätten är viktig för alla - dags för förändring" NT 8/12
Det är grundläggande. Där skiljer sig inte hyresrättsmarknaden från andra marknader. Men hyresmarknaden sticker ut när det handlar om hur priset sätts.
Hyran i en enskild lägenhet ska enligt svensk hyreslagstiftning bestämmas utifrån lägenhetens egenskaper, till exempel storlek, läge, standard och planlösning och ska förhandlas med Hyresgästföreningen. Ingen fastighetsägare, vars fastigheter har en så kallad förhandlingsordning – vilket de flesta har – får justera hyran utan förhandling.
Om förhandlingen om den årliga justeringen skulle utgå från enskilda bostadsföretags kostnadsutveckling, skulle hyran årligen justeras olika för lägenheter med jämförbara egenskaper beroende på vilket bolag som äger lägenheterna.
Den årliga hyresutvecklingen ska spegla den allmänna ekonomiska utvecklingen på den ort som förhandlingen gäller. Lagstiftningen anger inte hur den allmänna ekonomiska utvecklingen ska tolkas. Sommaren 2023 enades bostadsmarknadens parter – Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen – om en rekommendation för hur förhandlingarna ska föras. Klart är att hyran måste anpassas till förändringar i kostnader och avkastningskrav.
I insändaren talas om vad som anses som orimligheter vad gäller ”höjningar av det här slaget” och verkar glömma bort att bedömningarna är gjorda enligt den modell parterna varit enig om. Hyresvärdarna står nu inför stora, än tuffare utmaningar att nu bemöta ökade driftkostnader, räntekostnader, personalkostnader och samtidigt behålla branschen som attraktiv för investerare. - detta för att, som tidigare, med gediget ansvar bygga samhällsutveckling i en sund och hållbar ekonomi.
Det är och har varit en svår förhandlingsprocess, trots de nya verktyg vi har att ta till oss av såsom medling och ett oberoende skiljeförfarande om förhandlingar fastnar. De nivåer som Hyresgästföreningen kräver, med hotbild av retroaktiva höjningar, riskerar att visa sig negativa för möjligheter till underhåll och fastighetsutveckling.
Faktorer som samhällsbygget till stora delar består av. Vår motpart, hyresgästens så kallade konsumentskydd, har inte varit särskilt framåtskridande när Sverige nu drabbats av sämre förutsättningarna att äga och förvalta hyresfastigheter. Nuvarande agerande i hyresförhandlingssystemet som inte ges tillräckliga möjligheter att kompensera för kostnadsökningar genom hyresjusteringar.
Inflationstakten är den högsta sedan 1990-talet och beror på en bred uppgång av priser på alla typer av råvaror och tjänster efter pandemin, som också späddes på av de olyckliga följdeffekter som Rysslands invasion av Ukraina förde med sig.
Det senaste året har vi sett rekordhöga höjningar på el och värme, vilket är tjänster som en hyresvärd så klart inte kan välja bort att leverera till sina kunder, hyresgästerna. Hyresrätten är viktig för alla. Så om inte hyresgästerna ska betala för den tjänst hyresvärden förmedlar, det vill säga väl underhållna och uppvärmda lägenheter, vem ska då betala?
Sedan 2016 då SCB började mäta förvaltningskostnaderna, har dessa kostnader ökat med 52 procent. Hyrorna har samtidigt ökat med knappt 14 procent. Det håller inte i längden.