De görs helt enkelt oläsbara för tittaren. Det finns skäl att ifrågasätta detta censurförfarande. Vad finns det för regelverk inom SvT som reglerar "censuren". Hur ser detta regelverk ut, vem /vilka har författat dessa regler, vad innehåller de? Vidare, vem beslutar om vad som skall "suddas" och hur mycket tittaren anses tåla bildmässigt i samband med ett våldsinslag? Hur tillämpas de - om de finns - vid direktsändning? Passerar inslaget en censur- och "suddningsenhet" innan sändning?
Jag konstaterar stor inkonsekvens i tillämpningen av denna märkliga "suddföreteelse".
I vissa sammanhang, exempelvis sport, är det uppenbarligen fritt fram att exponera utövare fullklottrad med dekaler och företagsnamn med mera. Detsamma gäller platsen för idrottsutövandet samt speciellt måltavlor och prispallar med allehanda märkesexponering. Är det möjligen så att exponering av märkesreklam kan köpas mot lämplig ersättning till SVT?
Visst "suddande" av registreringsskyltar, personer etcetera som inte har med vissa inslag/reportage att göra, kan vara motiverat ur integritetssynpunkt måste jag tillstå.
I takt med en alltmer avancerad och förfinad teknik för artificiell bildframställning och "suddande" expanderar risken för produktion och förekomst av så kallade falska nyheter genom manipulation. I samma takt minskar förtroendet för det som visas. Vad är sant, vad är falskt? Den frågeställningen borde inte närvara när det tittas på tvångsfinansierad TV.
Erik Hammarström
Svar direkt
När varumärken eller logotyper ”suddas” i SVT:s sändningar har det inget med ”censur” att göra utan det är kopplat till en bestämmelse i radio- och tv-lagen som säger att program inte otillbörligt får gynna kommersiella intressen.
Det är granskningsnämnden som prövar frågan om otillbörligt gynnande och enligt praxis kan ett kommersiellt gynnande accepteras om det är motiverat av ett informations- och/eller underhållningsintresse.
Det finns alltså skäl till varför ett synligt varumärke kan vara ok i ett sammanhang, men inte i ett annat. Beslut om eventuell ”suddning” fattas av ansvariga för respektive program. Utöver att bedöma informationsintresset så kan det också handla om hur stor en logotyp är och hur länge den exponeras. Som grund för bedömningarna finns en praxis till följd av många prövningar genom åren.
När det gäller logotyper i sportsammanhang så är en viktig grund i bedömningen om programmet/inslaget är inspelat under förhållanden som SVT råder över. Det är alltså stor skillnad på om något exponeras i SVT:s egna studios, eller i andra program där vi helt rår över förhållandena, jämfört med sändningar från idrottsarenor/tävlingar där vi inte gör det.
Det är inte så att exponering av varumärken på idrottsarenor eller idrottsutövare kan ”köpas mot lämplig ersättning till SVT” utan det är helt enkelt en typ av exponering som kan accepteras utan att gynnandet blir otillbörligt.
Om det istället handlar om våldsamma bilder som ”suddas” så kopplar det till en bestämmelse i SVT:s sändningstillstånd som innebär att SVT ska ta hänsyn till tv:s särskilda genomslagskraft och bland annat bör ägna särskild uppmärksamhet åt sättet att skildra våld på tider då barn kan tänkas titta.
Albert Svanberg, chef SVT Programetik