Varifrån ska pengarna till allt som måste göras tas?

Ibland undrar man om våra politiker förstår sambandet mellan intäkter och kostnader. Vårt land står ni inför en av de största upprustningarna på länge.

Minskade bidrag till kommuner och kulturlivet påverkar direkt den kommunala ekonomin. Här i Norrköping ser vi en klar minskning på just kultur, skola och äldreomsorg. Med andra ord välfärden, skriver Ulf Krögerström.

Minskade bidrag till kommuner och kulturlivet påverkar direkt den kommunala ekonomin. Här i Norrköping ser vi en klar minskning på just kultur, skola och äldreomsorg. Med andra ord välfärden, skriver Ulf Krögerström.

Foto: Alexander Olivera/TT

Insändare2024-01-30 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gängbråken kräver satsningar på polisen och rättsväsendet, Natomedlemskap kommer att kräva en stor satsning på, inte bara militären, utan även på vår infrastruktur i olika former. Vi behöver satsa stort på nya energislag om vi ska klara det som beslutas på klimatmötena.

Vi står också inför en stor satsning vad gäller den civila upprustningen. Våra politiker och ÖB säger att det kan bli krig i Sverige och då måste varje individ rusta upp. Vi behöver också bli mer självförsörjande.

Det mesta som jag nämnt ovan bekostas via skattemedel. Då är det för mig obegripligt hur de styrande i Sverige fortfarande kämpar hårt för att sänka skatterna. Finns det alltså en skattkista som vi invånare inte känner till och som aldrig sinar? Man kan nästan tro det när man ser hur pengar spreds, utan nämnvärd kontroll, under pandemiåren och när elpriserna steg kraftigt. 

Annars får de folkvalda gärna beskriva hur det gick till. Eller kommer man att prioritera bort välfärden?

Det vi tyvärr sett är att en viss besparing redan gjorts och görs, som påverkar kommunerna. Minskade bidrag till kommuner och kulturlivet påverkar direkt den kommunala ekonomin. Här i Norrköping ser vi en klar minskning på just kultur, skola och äldreomsorg. Med andra ord välfärden.

Är det då så att de stora satsningar som görs, enligt ovan, till sist kommer att belasta välfärden? 

Problemet är också att de skattesänkningar som görs favoriserar höginkomsttagare, vilket i sin tur gör att vi får fler fattiga och fler miljardärer i samhället. En inte önskvärd utveckling. Samtidigt har även välfärdspengarna kanaliserats till den privata sektorn och, vid inte bara ett tillfälle, hamnat i skatteparadis. Nu visar det sig också att de kriminella gängen har börjat mjölka välfärden på pengar.

Det är hög tid att det blir en bättre kontroll på var våra skatter hamnar, där de gynnar välfärden bäst.