Det finns ju länder där en vanlig operation kan vara rena ekonomiska katastrofen för många. Men det finns undantag även i den svenska sjukvården. Ett par glasögon kostar tusentals kronor. Lika mycket som till exempel en tvättmaskin som ju kräver oändligt mycket mera material och arbete att tillverka.

Tandvård kan kosta mer än 30 000 kronor om det vill sig illa. Är inte tänderna en del av kroppen?

Naprapater och kiropraktorer tar runt 600-700 000 kronor per besök och det kan bli många besök innan det är klart. Varför finns inte dessa specialiteter på sjukhusen och vårdcentralerna och varför har de inte avtal med landstingen 
så att vanlig taxa och högkostnadsskydd gäller?

Många som söker naprapater och kiropraktorer är äldre med låg pension som har svårt att klara av dessa höga avgifter. 
Men ständig värk och svårigheter att gå blir det ändå nödvändigt att besöka dem. Det är annat viktigt som får stryka på foten.