Varför lyfts inte glädjebetygen i rapporteringen?

NT har haft ett par utmärkta artiklar om friskolorna och framförallt Nordic School där man bland annat tagit upp betygsinflationen och glädjebetygen.

Enligt flera undersökningar finns problemen med glädjebetyg på många skolor men är störst på friskolorna, skriver Kenneth Malmsborg.

Enligt flera undersökningar finns problemen med glädjebetyg på många skolor men är störst på friskolorna, skriver Kenneth Malmsborg.

Foto: Eva Jensen

Insändare2023-07-24 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som nyligen pensionerad gymnasielärare i bland annat matematik är det ett välbekant fenomen. Hårdraget kan man säga att det råder fri betygsättning i Sverige. I en del ämnen som till exempel matematik och svenska finns nationella prov men dessa genomförs och rättas oftast av lärarna själva. Sen kan man ändå avvika rejält från vilket betyg de nationella proven ger. På vissa skolor har avvikelsen uppgått till i genomsnitt ett betygsteg enligt Skolinspektionen. Det innebär att om några elever på skolan erhöll ett A så fick några elever en höjning jämfört med resultatet på nationella provet på två betygssteg. På andra skolor får elever med samma resultat på nationella prov sämre (riktiga) betyg för samma kunskaper. I ämnen som saknar nationella prov finns ingenting att hålla sig i utan skolans lärare tolkar betygskriterierna väldigt olika. Som lärare på gymnasieskolan kan vi varje år bekräfta denna bild när vi får nya elever. Från en del grundskolor är kunskaperna mycket låga eller obefintliga trots höga betyg och från andra skolor kan eleverna det de ska efter grundskolan men har medelmåttiga betyg.

Enligt flera undersökningar finns problemen med glädjebetyg på många skolor men är störst på friskolorna.

Ändå väljer NT i en artikel att publicera genomsnittliga meritvärden för grundskolorna i Norrköping utan att någonstans påpeka att dessa värden till viss del är ett resultat av glädjebetyg. För de skolor som på andra elevers bekostnad delar ut glädjebetyg var det en rejäl klapp på axeln och en bekräftelse på hur viktigt det kan vara för en skola att ge dessa djupt orättvisa betyg. Betygsättning är en myndighetsutövning inte en del av marknadsföringen av den egna skolan. Här borde NT ta sitt ansvar.

Kenneth Malmsborg

Svar direkt

Hej Kenneth!

Tack för en tänkvärd reflektion och insändare. 

Först. ”Glädjebetyg” finns säkerligen. Systemet vi har i Sverige är förstås inte fritt från fusk. Det är inget system.

Norrköpings Tidningar vill på alla områden ge er läsare underlag för att ta egna beslut. Granskningar och reportage är en del. Texter byggda på tillgängliga siffror och statistik en annan del. Som förälder och elev är jag övertygad att många faktorer bidrar när man till slut väljer skola. Ett stort och viktigt val. Vi kan inte ta beslut åt någon, bara lova att våra läsare ska ha en så allsidig bild det går genom vår journalistik.

Därför publicerar vi dessa siffror.

Fredrik Lagerqvist, chefredaktör NT