Efter besök på Ögonkliniken US Linköping var jag glad för att färdtjänstbussen kom i tid för att få komma hem till Norrköping. Vi var två äldre trötta personer i rullstol som väntade. Färden gick först för att hämta en resenär med rollator. Eftersom bussen var anpassad för 2 rullstolar fanns ingen plats att låsa fast rollatorn. Chauffören fick göra en nödlösning. Med säkerhetsbältet från platsen bredvid föraren lindade han om rollatorn.

Ytterligare ett stopp. Nästa person hade en ”dramaten” som med knapp nöd fick plats. Vid stopp 2 fick chauffören gå ut för att leta efter den som skulle åka med. 3:e stoppet blev City Gross. Nu är vi nära E 4, tänkte jag, och äntligen mot Norrköping. Såg vägskylten ”Motala”. Nu åker vi väl fel, men nej - färden fortsatte förbi Bergs slussar och kom till Ljungsbro, där nästa stopp blev vid Hemköp. Det blev jobbigt med alla stopp och dessutom var bussens dörr trasig, chauffören fick varje gång hårt dra igen den 2 gånger. Skrällande ljud och bussen skakade. Färden fortsatte mot Linköping och äntligen var vi ute på E 4 mot Norrköping. Föraren fick tydligen ny order att hämta. Han påtalade, att han var tvungen att först lämna de två som fått sitta i sina rullstolar i två timmar. Svaret han fick var: ”Det får du lösa själv!” 

Tack till chauffören och till min medföljare som stöttade mig under resan!

Jag behöver ingen förklaring om att det beror på semestertider. De som ombesörjer färdtjänsten behöver se över sin planering, bussarnas säkerhet och inte minst sitt sätt att behandla sin personal som får arbeta i stressade situationer.