När hus säljs och nya barnfamiljer flyttar in ändras strukturen snabbt, menar insändarskribenten.
Inför valet 2022 fanns det partier som skulle värna livet på landsbygden. När Borgerlig samverkan nu presenterar förslag om nedläggning av skolan i Vånga hoppas jag att de politiker som inför valet talade sig varma för en levande landsbygd tar till brösttoner och stoppar det förslaget.
Ingrid Cassel talar om att kommunen inte kan ha tomma lokaler som kostar pengar, men om de stänger Vångaskolan så blir det just precis det som vi skattebetalare får göra: betala för tomma lokaler. Det är ju inte så att kommunen sålt av en enda av de skolor som de hittills har lagt ned, utan kostnaderna för lokalerna är desamma, även om det kanske inte är utbildningsnämndens budget det drabbar.
Vångaskolan, som rustades upp med ny matsal och annat för några år sedan, vad ska lokalerna användas till nu? Vem ska betala hyran? Och vad gör det med bygden? Alla vet att närhet till skola är viktigt för de familjer som eventuellt ska bosätta sig på platsen.
En skola på landsbygden är mer känslig för den aktuella befolkningsstrukturen än en skola i innerstaden, som har ett större befolkningsunderlag. Men vi vet också att förändringar sker snabbt, skolan var för flera år sedan nedläggningshotad, för att bara ett par år senare vara överfull. När hus säljs och barnfamiljer flyttar in ändras strukturerna snabbt.
Om man vill kan man förtäta skolans klasser genom att skjutsa barn till Vångaskolan från exempelvis Skärblacka, det borde vara lika rimligt som att barn som åkt skolskjuts (och följaktligen startat sin skoldag någon timma tidigare) ska bussas till Skärblacka eller Kimstad. Förtätning kan ske på olika sätt.
Jag uppmanar politikerna att tänka ett varv till för att ta ett klokt beslut och låta Vånga har kvar sin skola.