Svar
Svar på insändaren Vad vill det nya styret – ska flygplatsen utvecklas eller avvecklas?
Norrköpings flygplats har länge förvaltats, men inte utvecklats. Det beror inte på brist på förslag från flygplatsbolaget, utan tillsynes handlar det om ägaren. Förslag som kunde ha skapat intäkter och drivit elektrifiering av både markbunden och luftburen trafik – som exempelvis solcellspark som ersätter döda gräsytor och energilagring som skapar elprisstabilitet– har ännu inte tagits vidare. Trots att förutsättningar för ett kompetenscentrum finns på plats krävs mer engagemang för att utforska potentialen.
Varför inte utreda möjligheterna för gymnasiala yrkesutbildningar inom pilotyrken eller flygtekniskt underhåll med riksintag, eller kanske ett flygfokuserat universitetscampus med LIU? Sundsvalls flygplats har exempelvis gymnasial Flygplatsteknikutbildning med riksintag. Flygplatsområdet skulle kunna bli en ny motsvarighet till Linköpings Mjärdevi (fast inom flygsektorn), där elektrifiering, drönarteknik och autonoma tjänster driver innovation och tillväxt. Luftrum, infrastruktur och regulativa godkännanden är redan på plats vilket möjliggör test och utveckling under kontrollerade former men det kräver också ett engagemang från kommunen för att möjliggöra etableringar. Knyt ihop detta med ett handelscentrum som stärker kommersiella intäkter.
Många kommunalt ägda regionala flygplatser begränsas av sina ägare när det gäller vilka verksamheter de får bedriva, vilket ofta resulterar i stagnation istället för tillväxt. Argumentet är att kommunala verksamheter inte ska konkurrera på marknaden när nya intäktsströmmar föreslås. Ofta ligger okunskap bakom sådana beslut eftersom flygplatser lever på att erbjuda en bredd av tjänster. Hur skiljer sig Norrköpings flygplats egentligen från statligt ägda verksamheter? Statliga Swedavia har en bred affärsmodell där intäkter inte bara kommer från flygplatsrelaterade tjänster utan även från en rad kommersiella verksamheter utöver de konventionella som täcker retail-shopping, parkeringsytor, reklam och hyresintäkter. Dessutom finns exempel på kommunalt ägda flygplatser, som Sveg, Lidköping och Hultsfred, som planerar eller har intäkter genom elproduktion och energilagring, vilket visar på potentialen för innovativa lösningar även inom kommunalägda flygplatser. Framförallt bidrar det med grön omställning inte bara för flyget utan närsamhället.
Vi får heller inte glömma att beredskap och samhällsresiliens kostar. En flygplats är inte bara en kostnad, utan också en motor för jobb, krisberedskap och regional utveckling – värden som ofta glöms bort i debatten. Beredskap är som en försäkring – dess värde syns först när krisen slår till, men utan den står vi oförberedda och sårbara när vi som mest behöver stöd och resurser.
Samtidigt är det sällan andra kommunala investeringar i infrastruktur, som exempelvis spårvagnar, utvärderas utifrån samma måttstock. Vilken beredskap bidrar de med, och hur många arbetstillfällen skapas? Kommunen behöver ta en aktiv ägarroll och utreda flygplatsens möjligheter i stället för att bara förvalta.
Norrköpings flygplats har potential att bli en förebild för hållbar utveckling och innovation – men det kräver ett breddat verksamhetsdirektiv. Detta oavsett vilket styre vi har i Norrköping.