Dagens svetsare, elektriker och VVS:are måste ersättas framöver om inte samhällsviktig kompetens ska gå förlorad.
Svar
Svar på insändaren "Vem ska göra jobbet i framtiden om hantverkarna dör ut?"
I en insändare lyfte Leif G Andersson fram att fler ungdomar behöver läsa yrkesutbildningar på gymnasiet för att säkerställa att nödvändiga yrkeskunskaper förs vidare till nästa generation. Han har helt rätt i att mycket samhällsviktig kompetens riskerar att gå förlorad när många av dagens yrkesverksamma går i pension, om vi inte samtidigt utbildar deras ersättare. Det handlar om elektriker, VVS:are, svetsare, bygg- och anläggningsarbetare och många andra yrkesgrupper.
Problemet är dock mer komplext än bristande elevunderlag. Andelen niondeklassare som väljer en yrkesutbildning framför en teoretisk utbildning på gymnasiet ökar faktiskt även om det går alldeles för långsamt.
För att lyckas matcha gymnasieutbildningar med arbetsmarknadens behov måste vi adressera flera problem. En stor flaskhals i systemet stavas APL – elevernas arbetsplatsförlagda lärande, det vill säga den praktik de gör på företag som en del av utbildningen.
Om vi ska kunna utbilda fler elever på landets yrkesutbildningar måste fler företag ta sitt ansvar. I dag tvingas jag som rektor begränsa antalet elever som jag tar in på min gymnasieskola för att jag inte kan garantera praktikplatser.
Inför den här höstterminen hade jag kö av förstahandssökande till flera av skolans yrkesprogram, men tvingades säga nej till elever på grund av bristen på APL-platser. Det är helt ohållbart. Jag har lokalerna, jag har lärarna – jag hade egentligen kunnat ta emot 50 procent fler elever.
Och jag är långt ifrån ensam. Många skolor i hela landet har stora utmaningar när det gäller att erbjuda eleverna relevanta och bra praktikplatser.
Elektriker installerar en smart elmätare i elskåpet på en villa. Men vem ska kunna hjälpa kunderna i framtiden om yrkeskunskapen inte lärs ut till nya generationer?
Det är därför brådskande att:
• näringslivet i Sverige tar ett större ansvar för att bidra till den framtida kompetensförsörjning som de själva är helt beroende av. Öppna dörrarna, ta emot elever och berätta för oss i skolan vad ni behöver för att kunna erbjuda dem en bra praktikperiod.
• staten ökar de ekonomiska incitamenten för företag som tar emot elever på praktik. Med en högre ersättning kan företag avsätta mer resurser för att planera och genomföra elevernas praktik på ett bra sätt.
• politiker förstår att kompetensbrist inte löses genom att man enbart dimensionerar utbudet av gymnasieutbildningar. Vi vet att avhoppen från gymnasiet är högre bland elever som inte kommer in på sitt förstahandsval, och varför ska någon som egentligen vill läsa samhällsprogrammet tvingas in på el- och energiprogrammet?
Jag håller med Leif G Andersson om att yrkesutbildningar är helt avgörande för Sverige. Därför måste skolan, näringsliv och politiker ta ett gemensamt ansvar.