Svar direkt

Det kräver ibland att vi behöver göra avvägningar mellan olika uppdrag, till exempel den svenska livsmedelsstrategin och bevarandet av skyddade arter. Vårt agerande sker enligt relevanta regelverk och gällande lagstiftning. 

I Sverige är samtliga vilda fåglar fridlysta men det finns undantag i lagstiftningen som under vissa omständigheter och förutsättningar möjliggör jakt och skyddsjakt. När Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt är avsikten inte att minska populationen av den berörda arten utan att skrämma iväg, i det här fallet fågel, från marker där de gör skada. Skyddsjakt beviljas endast när det saknas andra lämpliga lösningar och den sökande måste ange vilka åtgärder som redan har vidtagits för att försöka freda grödorna. Vi förstår dock att beslut om skyddsjakt kan väcka starka känslor.

I beslut om skyddsjakt står det att jakten bör bedrivas i kombination med övriga skrämselåtgärder. Dessutom bör endast en fågel per skottillfälle fällas och detta när så många fåglar som möjligt uppehåller sig på skadedrabbade fält samtidigt.

Vissa grödor är extra känsliga under våren då betandet riskerar att skada tillväxtpunkten. Även om grödan ser grön ut under försommaren leder skadan ofta till att blomning och frösättning uteblir på de skadade plantorna, vilket kan leda till stora ekonomiska förluster för enskilda lantbrukare.

Det kan för övrigt konstateras att sångsvanen har ökat kraftigt sedan början av 1970-taltet från cirka 2 000 övervintrande fåglar till cirka 18 000 under 2020 enligt Svensk Fågeltaxerings Årsrapport för 2020.