PoĂ€ngen med detta ideliga upprepande Ă€r att budskapen skall uppfattas som nĂ„got positivt. Det ligger nĂ€ra till hands att tro att det mantra som kallas âvĂ€lfĂ€rdâ medvetet anvĂ€nds i syfte att försköna bidragssystemen. I USA anvĂ€nder man ordet âwelfareâ som ett uttryck för bidrag. Exempelvis: âHe is on welfareâ. Vi har direktöversatt âwelfareâ till vĂ€lfĂ€rd. OrdetâersĂ€ttningarâ anvĂ€nds för att försköna bidrag.
Sverige Ă€r troligen ett av vĂ€rldens ledande lĂ€nder nĂ€r det handlar om omfördelning av vĂ„ra inbetalda skatter genom olika bidragssystem. VĂ€lfĂ€rdssystemet Ă€r ju de facto ett bidragssystem. Man mĂ„ste ju frĂ„ga sig hur det kommer sig att vi svenskar sĂ„ tĂ„lmodigt kan leva under ett av vĂ€rldens högsta skattetryck och stillatigande se pĂ„ nĂ€r vi dignar under pĂ„lagor som lĂ€ttvindigt sprids för vinden. Bidragssystem leder ofelbart till okynnesutnyttjande.Nyligen kunde man lĂ€sa i NT att âde felaktiga utbetalningarna frĂ„n vĂ€lfĂ€rdssystemet berĂ€knas till hisnande 18 miljarder om Ă„ret, varav hĂ€lften Ă€r medvetet fuskâ. Fusk Ă€r ju i sjĂ€lva verket bedrĂ€geri. Sveriges höga skattetryck borde rĂ€cka till att betala bra löner till utövare av viktiga offentliga samhĂ€llsfunktioner sĂ„som lĂ€rare, poliser och sjuksköterskor. SĂ„ Ă€r det tyvĂ€rr inte, med allvarliga konsekvenser som följd. Andra prioriteringar missgynnar âvĂ€lfĂ€rdenâ.
Det Ă€r lĂ€tt att införa, och höja skatter. NĂ€r det motsatta skulle vara motiverat gĂ„r det inte pĂ„ grund av âsvĂ„righeter att genomföraâ. Det senaste exemplet pĂ„ bidragsomfördelning Ă€r att Sveriges regering, som lĂ€gger pĂ„ 100 procent skatt pĂ„ el, tillĂ„ter att elpriset flerdubblats, med mĂ„ngmiljardintĂ€kter som resultat för staten, och med katastrofala kostnader som följd för befolkningen. Nu gĂ„r man dock fram bidragsvĂ€gen och skall pĂ„ nĂ„got vis ge bidrag, eller âstödâ, till vissa el-konsumenter. Detta kan liknas vid bidrag för höga dieselpriser (dĂ€r mer Ă€n hĂ€lften utgörs av skatt) till Ă„kerinĂ€ringen, nĂ€r man hade kunnat sĂ€nka skatten i stĂ€llet.
NĂ€r man köper mat pĂ„ McDonalds fĂ„r man frĂ„gan: âĂter du hĂ€r eller tar med?â Undrat varför? Det beror pĂ„ att staten infört olika momspĂ„lĂ€gg pĂ„ priset beroende pĂ„ VAR du stoppar i dig maten. Detta medför ökade administrationskostnader för nĂ€ringslivet. Exemplen pĂ„ onödiga konsekvenser för nĂ€ringslivet Ă€r oĂ€ndliga.
I âden svenska vĂ€lfĂ€rdenâ kan mĂ„nga pensionĂ€rer inte leva pĂ„ sin pension utan man mĂ„ste först betala skatt och sedan med mössa i hand ansöka om bostadsbidrag. TandvĂ„rd förefaller leva vid sidan av bidragssystemet med undermĂ„liga tĂ€nder till följd för mĂ„nga individer. Staten inför nu en riskskatt för banker. Det kommer att leda till att kostnaderna övervĂ€ltras pĂ„ konsumenterna genom högre rĂ€ntor. Det lĂ€r fortsĂ€tta sĂ„ hĂ€r.
Hur kunde vi i Sverige bli sÄ blÄögda?