Statsbidragen går till fler undersköterskor

Det är riktigt att regeringen i september 2020 beslutade att Sveriges kommuner ska få ett tillskott på fyra miljarder kronor årligen för att stärka äldreomsorgen.

I debatten om demensvården framstår det stundtals som att det inte kommer att finnas några medarbetare kvar på boendena, och det är inte korrekt, skriver Andreas Bohlin och ErikTingberg.

I debatten om demensvården framstår det stundtals som att det inte kommer att finnas några medarbetare kvar på boendena, och det är inte korrekt, skriver Andreas Bohlin och ErikTingberg.

Foto: Privat

Insändare2021-05-31 19:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar direkt

Tillsammans med det utökade äldreomsorgslyftet innebär detta välbehövliga resurser till äldrevården, och Norrköpings kommuns del av dessa statsbidrag blev 53,2 miljoner kronor. Av dessa har Vård- och omsorgsnämnden avsatt den största delen för ökad kontinuitet och kvalitet inom hemtjänsten och personalförstärkningar på kommunens äldreboenden – dock inte specifikt till demensboendena. 

Vården av demenssjuka är en skör och viktig del av kommunens vård- och omsorgsarbete, men behoven är stora även inom andra områden. Det permanenta tillskottet på 25 miljoner till hemtjänsten kommer framför allt att gå till att förbättra personalkontinuiteten, något som vi vet ökar tryggheten för både de äldre och för vårdpersonalen. 

Detsamma gäller tillskottet för utökad grundbemanning, som gett kommunen möjlighet att rekrytera fler undersköterskor till kommunens särskilda boenden. Utöver detta har Kvartetten de senaste åren även byggt bort kön till våra äldreboenden och platsbristen inom LSS. Det har varit grundläggande för att fler Norrköpingsbor ska kunna få sina omsorgsbehov tillgodosedda.

Det är vid det här laget väl känt hur den demografiska utvecklingen, med en växande andel äldre och yngre i befolkningen, pressar kommunernas ekonomier. Det gäller i praktiskt taget hela Sverige, och Norrköping är varken mer eller mindre utsatt än andra. Här har vi numera en i grunden stark ekonomi, men de senaste åren har ändå krävt många tuffa prioriteringar.

I Norrköpings kommun har vi länge haft höga ambitioner inom vård- och omsorgsområdet och det ska vi verkligen vara stolta över. Men i debatten om demensvården framstår det stundtals som att det inte kommer att finnas några medarbetare kvar på boendena, och det är inte korrekt. Jämför man oss med andra östgötska kommuner ser man snabbt att vår bemanningsgrad i demensvården fortfarande ligger på i princip samma nivå som Finspångs kommun och en väsentlig bit över Linköpings kommun.

Trots omorganisationen pågår också fortfarande arbete för att stärka demensvården i Norrköping, även om åtgärderna delvis försenats av pandemin. Det som särskilt utmärker sig för demensområdet är behovet av utbildad personal för att se vårdtagarnas komplexa behov, och därför planeras speciella utbildningsinsatser inom demensområdet som också finansieras genom riktade statsbidrag.