Sojabönor och andra bajlväxter är rika på kalcium så skolbarnen behöver inte komjölk, menar skribenten.
Svar
Svar på debattartikeln "Skolbarnen i Östergötland behöver både frukt och mjölk"
Hej Emma Rung, vd på Krav. Nu möts vi igen. Hoppas att det uppstår någon slags dialog oss emellan denna omgång.
KRAV org. hänvisar till EU-regler, där barn bör lära sig om matproduktion och vikten av bra matvanor, och kräver att Sveriges regering säkerställer att EU-ersättningar täcker både frukt och mjölk, för det främjar (enligt KRAV) goda matvanor och hållbarhet.
Regeringen planerar alltså att erbjuda frukt i skolor från 2025/26, vilket går helt i linje med vad de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) främjar rörande frukt och grönt.
Däremot bör Sverige avstå från EU:s mjölkstöd, då våra höga kött- och mejerikonsumtion leder till stora utsläpp av växthusgaser och bidrar till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
Låt kalvara och korna vara ifred från mänskligt förtryck, skriver Johanna Månsson.
Självklart behöver barn näringsämnen för hälsosam uppväxt och välmående, men det går att införskaffa utan att en individs hela liv offras. Oavsett hur otänkbart det kan vara för vissa att greppa är det viktigt att förstå att i alla åldrar kan vi äta helvegetariskt. Exempelvis finns kalcium i livsmedel som sesamfrön, mandel, grönkål, broccoli, vitkål och baljväxter, framförallt sojabönor samt i berikade vegetabiliska drycker. Med andra ord: Barn kan få i sig livsviktiga näringsämnen via en välkomponerad växtbaserad kost. Så låter vi ko och kalv vara ifred från mänskligt förtryckande.
Utbildningssystemet bör stödja växtbaserade alternativ i skolmat för att skapa en medveten nästa generation. Det bästa vore dock att skolorna bara serverar växtbaserade måltider, inklusive mjölken.