Undervisningen flyttas till utanför skoltid och ska ske i större grupper och på färre skolor. Ingrid Cassel (M) ordförande i Utbildningsnämnden och Gunilla Hellberg (SD), ledamot i samma nämnd, försvarar nedskärningen. Båda säger i en intervju med Sveriges Television Öst den 3 november att den nuvarande kostnaden för modersmålsundervisningen i Norrköping är för stor.
Gunilla Hellberg hävdar att vi måste skilja på språkets betydelse för individen och för samhället och vad som är rimligt att betala för i Norrköpings kommun. Kommunalrådet för Kristdemokraterna i Norrköping, Eva-Britt Sjöberg, skriver i Norrköpings Tidningar den 31 oktober att skolan borde sluta ta ansvar för modersmålsundervisningen och att detta borde flyttas till föräldrarna.
Liknande tongångar har hörts på riksnivå. Exempelvis uttrycker Sverigedemokraternas riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet, Patrick Reslow i en intervju med Sveriges television 221230 att “Vår inställning är ju att vi inte ska ha en skattefinansierad modersmålsundervisning, utan att den ska ersättas med svenskundervisning”.
Förutom ekonomiska motiv om att man måste spara så tycks det alltså även finnas ideologiska. Modersmålsundervisning är främst något som gynnar individens egen utveckling och ansvaret bör därför ligga hos denne och dennes närmaste, hävdar man. Hos vissa av debattörerna, till exempel Reslow, ställs modersmålsundervisning mot undervisning i svenska. Det måste ju vara bättre att ge unga med annat modersmål undervisning i svenska än att ge dem undervisning i modersmål.
Kristdemokraternas Eva-Britt Sjöberg vill förvisso ge offentliga medel till de föräldrar som hjälper sina barn med modersmålsundervisningen, men ansvaret vill hon lägga på hem och familj.
Tvärtom visar forskningen att goda kunskaper i det egna modersmålet är en förutsättning för att kunna lära sig svenska och goda kunskaper i modersmålet förbättrar prestationen även i andra ämnen och bidrar till ökad kulturell förståelse, ökad integration och delaktighet i samhället och större tilltro till sin egen förmåga hos den enskilde.
Modersmålsundervisning och undervisning i svenska kompletterar varandra och det är viktigt inte bara för individen utan också för samhället att modersmålsundervisningen är god.
I en debattartikel från 2023 i Göteborgs-Posten (Jaara Åstrand & Fahlén, 2023) sammanfattar ordföranden i den fackliga organisationen Sveriges Lärare forskningsläget. Elever som får utveckla sitt modersmål ges bättre förutsättningar att lära sig svenska, liksom att ta till sig kunskaper i alla andra ämnen.
Ett annat exempel är sju forskare och lärare i flerspråkighet, som skriver i Göteborgs-Posten (201014) att modersmålsundervisning förbättrar ordförrådet i modersmål och i svenska, skolresultat överlag och känslan av trygghet. Forskare vid Mälardalens universitet skriver samma sak i en artikel från 2021.
En doktorsavhandling från 2022 från Umeå universitet visar att inlärning av svenska och modersmål inte alls står i konflikt med varandra utan förutsätter varandra. I avhandlingen studerades tvåspråkiga elever med persiska som modersmål. Många av eleverna hade svårt att exempelvis läsa på sitt modersmål och författaren argumenterar därför för att modersmålsundervisningen tvärtom behöver stärkas, inte försvagas.
I en studie från Linköping från 2023 (Joelsson & Skärnell) studerades en grupp vuxna elever som hade svårigheter att klara undervisningen i svenska för invandrare. Inom vuxenutbildningen finns ingen lagstadgad rätt till modersmålsundervisning, men inom ramen för det här projektet erbjöds de modersmålsundervisning.
Genom att läsa både modersmål och svenska samtidigt så kunde de klara kraven på svenskkursen och kommer därmed att ha lättare att ta sig in på arbetsmarknaden och att fortsätta utbilda sig. Risken för att de ska hamna i utanförskap minskar därmed.
Eleverna i studien från Linköping fick större förståelse för sitt eget och för det svenska språket, de fick större förståelse för och förmåga att delta i det svenska samhället, de blev mer självständiga och fick större tilltro till sin egen kapacitet att klara olika saker.
Så skär inte ner på modersmålsundervisningen. Den är viktig både för individen men också för samhället och den bör därför fortsätta vara samhällets ansvar. Den bidrar till integration och till att skapa kunniga och trygga samhällsmedborgare, med tilltro till sin egen förmåga och som vågar och kan delta i vårt gemensamma samhällsbygge.