Dygnsvila på elva timmar får anställda att säga upp sig

Beslutet om EU-direktivet om dygnsvilan på elva timmar är ett totalt haveri för blåljusverksamheten.

Allt detta med att slopa dygnspassen är total myndighetshaveri. Kompetensen försvinner med alla som slutar. Det tar cirka fem till sex år innan en brandman är fullutbildad på all material, station, fordon med mera, skriver signaturen Visselblåsaren. Genrebild.

Allt detta med att slopa dygnspassen är total myndighetshaveri. Kompetensen försvinner med alla som slutar. Det tar cirka fem till sex år innan en brandman är fullutbildad på all material, station, fordon med mera, skriver signaturen Visselblåsaren. Genrebild.

Foto: Adam Wrafter

Insändare2023-10-17 20:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Blåljuspersonalen som vi ”vanliga” människor kräver ska komma om det händer oss något, oavsett tid på dygnet, har tappat allt förtroende för ledningen som inte söker dispens från direktivet.

Det innebär att personal säger upp sig för att de inte får ihop sitt familjeliv längre till följd av de nya reglerna. 

Ett beslut som ledningen skyller på EU. Men det är upp till varje brandchef i varje område att ta det beslutet. Det finns inget som främjar personalen inom blåljusverksamheten med detta direktiv. Ledningen uppfattas som ryggradslösa och har ingen förståelse för hur arbetsmiljön påverkas.

Ingen av dessa chefer i RTÖG lyssnar på personalen. De flesta av de högre cheferna har inte jobbat i skarpt läge och vet inte hur verksamheten fungerar bland ”fotfolket” som åker på larm. Det ska sparas på det mesta, såsom arbetskläder, material med mera.

Personalen har fått betydligt sämre arbetskläder, på vissa stationer är kvalitén så dålig att några har fått köpa dyrare byxor själva och sy på reflexer. Och inom ambulansen är det manfall, personal lånas in från till exempel Stockholm och Gotland och då ska de bo på hotell, var ligger ekonomin i det?

Hur ska ny personal hitta i en ny stad utan att responstiden blir påverkad? Inget ont om personalen, utan det är ledningen som behöver stå till svars för dessa ohållbara beslut.

undefined
I slutändan är det vi, skattebetalare som får betala notan för nedmonteringen av blåljuspersonalen, skriver signaturen Visselblåsaren. Arkivbild.

Allt detta med att slopa dygnspassen är total myndighetshaveri. Kompetensen försvinner med alla som slutar. Det tar cirka fem till sex år innan en brandman är fullutbildad på all material, station, fordon med mera.

Det är lätt att räkna ut hur mycket kompetens det försvinner, med 26 stycken på totalt fyra stationer som slutar eller tar tjänstledigt. 

I slutändan är det vi, skattebetalare som får betala notan för nedmonteringen av blåljuspersonalen. Att det råder en fruktansvärd tystnadskultur inom blåljusverksamheten på RTÖG är vida känt.

Anställda vågar inte framföra kritik på grund av rädsla för repressalier från de högre cheferna. Det kan handla om sådant som käppar i hjulet för ledighet, tidig pensionsavgång med mera. Och det mina vänner - det är ett arbetsmiljöbrott.

Visselblåsaren

Svar direkt

Förändringarna kring dygnstjänstgöring och dygnsvila är något som vare sig vi som arbetsgivare eller arbetstagare har jobbat för. Förändringen påverkar båda parter och jag har den största förståelse och sympati för den inverkan som ändrade scheman får i alla svenska räddningstjänster och för medarbetare, såväl arbetsmässigt som privat. 

undefined
Skulle man hamna i ett läge då man ser ett behov av dispens, kan en räddningschef själv däremot inte fatta beslutet. Det är verksamhetens högsta politiska ledning, i vårt fall vår direktion, som kan fatta det beslutet, skriver Ulf Lago, förbundsdirektör Räddningstjänsten Östra Götaland i sitt svar till Visselblåsaren. Arkivbild.

Just nu jobbar vi med att ta fram nya scheman. Vi har en dialog med våra medarbetare och fackliga som får tycka till om förslag. Med hjälp av alla synpunkter får jag signaler om att vi ändå kan hitta scheman som är bra för så många som möjligt, samtidigt som de är bra för verksamheten och följer de avtal, uppdrag och lagar som styr oss. 

När det kommer till dispens är inga dörrar för detta stängda. Vi, likt många andra större räddningstjänster, är dock mitt i processen med nytt schema och det arbetet måste göras innan det är möjligt att eventuellt söka dispens. Skulle man hamna i ett läge då man ser ett behov av dispens, kan en räddningschef själv däremot inte fatta beslutet. Det är verksamhetens högsta politiska ledning, i vårt fall vår direktion, som kan fatta det beslutet. Även denna dialog pågår.

När det gäller personalpåverkan i vår heltidsverksamhet är det i dagsläget tre som har sagt upp sig inom vår utryckande del (av cirka 125 personer). Ytterligare sju personer är tjänstlediga för studier eller för att prova annat jobb. Utöver detta pågår en del föräldraledigheter.  

Vi är ingenting utan alla medarbetare, som gör fantastiska insatser varje dag, året runt. Hela räddningstjänstbranschen står inför stora utmaningar de kommande åren, inte minst vad det gäller kompetensförsörjning. Därför är det viktigt att vi gör allt vi kan för att lösa även denna fråga så bra som det går. Ingen är oberörd.

Ulf Lago, förbundsdirektör Räddningstjänsten Östra Götaland

Not: Räddningstjänst och ambulansverksamhet är två helt skilda verksamheter och vi kan därför inte svara på det som riktas till ambulansverksamheten i denna insändare.

Fotnot:

NT:s insändarredaktion har erbjudit ansvariga för ambulansverksamheten i östra länsdelen, företaget Samariten Ambulans AB, att svara insändarskribenten. De meddelar att de inte önskar svara på insändaren.